Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

Uppsatsen behandlar begreppen barnets bÀsta och barnets rÀtt samt vilken processuell stÀllning barnet har rÀtt till, enligt barnkonventionen och svensk rÀtt. För att kunna möjliggöra att barnets bÀsta efterlevs krÀvs det att barnet ges en framtrÀdande roll i beslutsfattandet kring frÄgor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebÀr att lagstiftaren mÄste stifta de lagar som krÀvs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhÀllet. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerÀtt för att pÄ största möjliga sÀtt kunna pÄverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkÀnns barnet inte sÄdan rÀttighet, utan barnet har bara rÀtt att komma till tals. För att kunna ta beslut som Àr i enlighet med begreppet barnets bÀsta mÄste barnets instÀllning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall lÀggas vid det Àr dock beroende pÄ vilken mognadsgrad barnet uppnÄtt.

Svenska kommuner har sedan lÀnge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste Ären. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga nÀtverket mellan Norrbottens lÀns kommuner, men Àven se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra lÀn och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie Àr nÀtverks- och samverkansteorier. EnkÀtundersökningen visade att det finns stor variation i hur mÄnga samverkans relationer kommunerna i Norrbottens lÀn har. FrÀmsta syftet till samverkan Àr att fÄ en starkare region och dÀrmed öka attraktionskraften i norr.

Syftet med studien Àr att identifiera vilken effekt övergÄngen till IFRS 3 och dess förÀndring frÄn historiskt anskaffningsvÀrde till verkligt vÀrde har haft pÄ aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivÄ, för svenska företag noterade pÄ NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte Àr att förse företagets intressenter med information som Àr anvÀndbar för beslutfattande. VÀrdering av goodwill Àr problematisk dÄ tydligt berÀkningssÀtt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbÀttra redovisning av goodwill genom vÀrdering till verkligt vÀrde istÀllet för historiskt anskaffningsvÀrde. Verkligt vÀrde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens vÀrde, vilket innebÀr att möjligheter att pÄverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till pÄverkan pÄ aktiepris och utdelningsnivÄ. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.

Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrÄgade lÀrare. Med vÄrt arbete vill vi belysa deras instÀllning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gÀllande arbete med skönlitteratur. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lÀrare. Samtliga tillfrÄgade lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lÀstrÀning, lÀsförstÄelse, upplevelser, utökar ordförrÄdet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det Àr lÀttare för eleverna att fÄ förstÄelse för skeenden i vÀrlden och i historien genom att relatera till sig sjÀlva. Tiden Àr en avgörande faktor för i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig av skönlitteratur, men de betonar ocksÄ vikten av resurser och samarbete i arbetslaget.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

Immateriella tillgÄngar har traditionellt vÀrderats till anskaffningsvÀrde i de nordiska lÀnderna. Genom implementeringen av IFRS Àr det nu möjligt att vÀrdera de immateriella tillgÄngarna enligt omvÀrderingsmetoden. Trots möjligheten Àr det fÄ bolag som har omvÀrderat sina immateriella tillgÄngar, nÄgot som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvÀrderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap och smÄ tillvÀxt bolag noterade pÄ First North samt kan det hÀnföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap jÀmförts med smÄ tillvÀxtbolag som Àr noterade pÄ First North. Den ekonomiskt ansvarige pÄ respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara pÄ om de har vÀrderat de immateriella tillgÄngarna till anskaffningvÀrde och varför.

Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka vad elever i gymnasiesÀrskolan har för uppfattning om lÀsning av skönlitteratur. Centrala frÄgestÀllningar Àr:o Vad kan pÄverka valet av en skönlitterÀr bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lÀttlÀst, spÀnnande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för lÀsningen?o Hur ser eleverna pÄ att tillsammans med lÀrare och klasskamrater lÀsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen hÀr studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en inblick i den elektroniska mobbningen utifrĂ„n de fyra klasser dĂ€r jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgĂ„ inom Ă€mnet. Som utgĂ„ngspunkt för detta utgĂ„r jag ifrĂ„n följande frĂ„gstĂ€llningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrĂ„n mina enkĂ€tfrĂ„gor och tidigare forskning? Hur kan man som lĂ€rare och förĂ€lder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, bĂ„de moraliskt och rĂ€ttsligt, som lĂ€rare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis pĂ„ tidigare litteratur inom Ă€mnet. Men dĂ„ denna litteratur fortfarande Ă€r ganska fattig pĂ„ grund av att fenomenet fortfarande Ă€r relativt nytt, bygger studien Ă€ven pĂ„ en kvantitativ enkĂ€tundersökning gjord pĂ„ en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom Ă„rskurserna 7-9.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

Alla mÀnniskor har sÀkerligen nÄgon nÀra anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det berÀknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att fÄ en cancerdiagnos under sin livstid. Att fÄ cancer innebÀr att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och mÄste försöka lÀra sig att anpassa sig till och hantera denna. De svÄra kÀnslor och situationer som kan uppstÄ vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer anvÀnder i sitt dagliga liv.