Slöjden är ett ämne och har varit så sedan 80- talet i skolans läroplaner, men fortfarande väljer eleven slöjdart inför termin eller år fast slöjd är ett ämne. Slöjden är också en plats där väldigt många val görs från dels läraren men också från elevens sida. Hur lärarna reflekterar över de olika valen och vilka valmöjligheter, lärarna och eleverna faktiskt har, kan vara intressant att undersöka. Det nordiska slöjdperspektivet när det gäller val kan också vara av intresse. Skiljer sig Sverige från de övriga nordiska länderna eller inte när det gäller val i slöjden? Undersök-ningen speglar både behöriga lärare och obehöriga lärares reflektioner av deras val och val-möjligheter.

I denna uppsats undersöks det svenska språket i öppen kommunikation på Internet för att se om det förekommer ett gemensamt språkbruk för både synkron och asynkron kommunikation, närmare bestämt för chatt respektive diskussionsforum.Bredvid uppsatsens huvudsakliga syfte följer också två frågor:- Skiljer sig det studerade språkbruket åt mellan olika åldersgrupper?- Vilken syn har chatt- och forumdeltagare på sitt eget skrivande i de olika sammanhangen?.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.Resultat/Slutsatser:Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte..

I ett nordiskt perspektiv är andelen kvinnor som föder hemma få, från mindre än 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och på Island. I Sverige är antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. Frågan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga världen. Trots att pappor varit närvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. IPv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via IPv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

I undersökningen förklaras några centrala begrepp inom performativitetsteori: på gränsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, självframställning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgår till största del från nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. Utifrån förklaringen av begreppen är sedan frågor ställda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden från 2009. Analysen har fokus på självframställning och den tar också hänsyn till den iscensättning av självet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

This paper discusses the feeling of insecurity in educational exhibitions. The study analyzes one exhibition at the museum ?Nordiska Museet? in Stockholm, and strives to answer how the question of spatial factors can influence the feeling of insecurity, and thereby also the information process.The following questions have been addressed: Can we speak of a spatial allocation problem of exhibitions that contain much information? What is the relationship between the exhibition's intention and visitors conduct A model has been designed with influence from wayfinding where the exhibition is divided into basic parts, which allows a detailed study of the exhibition, and of how the parts relate to each other. The research contains spatial analyze, observations as well as interviews.The conclusion is that we, in the scientifically investigated exhibition, can speak of a spatial allocation problem when the information seems to be an overload for the visitor..

SammanfattningCleantechbranschen har på senare år vuxit fram med ett omfångsrikt utbud av miljövänliga alternativ till främst traditionella energilösningar. En klar definition på vad branschen egentligen omfattar finns ännu inte och detta medför viss osäkerhet kring begreppet. Många företag utger sig för att vara Cleantechbolag men i själva verket handlar det om att deras interna processer förbättras ur ett miljöperspektiv. Författarna till denna rapport har valt att utgå från att ett Cleantechbolag är ett bolag som erbjuder en produkt eller tjänst som i sig är en, ur miljöaspekt gynnsam, lösning på ett problem. Cleantech har i takt med ökad klimatdebatt och stigande efterfrågan på alternativa lösningar blivit en publikt haussad bransch.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i..

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som något negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal år har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebärsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. Problemställning: I vissa länder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det råder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna är. Vi frågar oss därför vilka anledningar det finns att använda IRM? Vad ärmålsättningen och motiven? Vilket värde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebär i praktiken, särskilt erfarenheter frånnordiska företag.