Sverige är på väg att förändras via uppdelning i flera prisområden på den Nordiska gemensamma elmarknaden. Många skandinaviska länder som agerar på Nord Pool är redan uppdelade i prisområden. Olika prisområden i ett land innebär att landet har olika elpriser på en och samma marknad, Nord Pool. För att definiera en relevant marknad kan man undersöka om olika prisserier följer samma långsiktiga trend. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de länder som är uppdelade i olika prisområdena på Nord Pool tillhör en och samma marknad.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nätverk och därefter analysera hur nätverket och de olika plattformarna används för att slutligen diskutera på vilket sätt det går att generalisera ett optimalt nyttjande av nätverk för destinationskommunikation. Frågor som som använts för att undersöka detta är: Hur ser de nordiska ländernas nationella destinationsorganisationers digitala nätverk ut? Hur har nätverkssamhällets trender influerat de nordiska ländernas nationella destinations- kommunikation? Nätverk och nätverkssamhälle är den teoretiska ram som undersökningen utgått från. Närmare bestämt är det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nätverkssamhället som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nätverk som undersökningsobjekt var det även relevant att ta hänsyn till branschförutsättningar och det som förespråkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

I början av juni 2003 lämnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmälan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgångspunkt. Drygt ett år senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag på en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag på sockerindustrin i de nordiska medlemsländerna, med den nuvarande sockerpolitikens påverkan på dessa länder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsättningar inför en reformering och kommer således att drabbas olika, men framtiden ser inte så ljus ut för de nordiska medlemsländerna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slås ut och näringen i Sverige och Danmark kommer att få det något svårare på längre sikt..

Detta arbete har sin utgångspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa är utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benämnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav på elleverantörerna med avseende på flexibilitet och funktionalitet när kunderna fick välja elbolag själva. Det som främst bidrar till komplexiteten gällande elhandel är de många olika sorters elavtal som kan tecknas och det ständigt varierande inköpspriset på nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gäller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dåliga prestanda.

Uppsatsen grundar sig på en empirisk undersökning av hur studenterna på Institutionen för nordiska språk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration på prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bäring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sätta ut allt färre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrågan..

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Möjligtvis är produkten el idag en standardiserad produkt i dag som många tar för given fram dess att till räkningen visar sig. Under vintern och kanske främst under januari månad de senaste åren har allt fler elkunder höjt rösterna på grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har många nya aktörer dykt upp och i vissa fall är omsättningen låg medan i andra fall redovisas det att elbolag gör större vinster idag än någonsin tidigare. Trots detta finns det relativt få studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affärsrelationer på elmarknaden. Vår undersökning visar att 20 % av hushållen har haft samma elbolag i mer än tio år samtidigt som mer än 50 % har bytt elbolag under de senaste tre åren.

Bakgrund: Mycket forskning tittar idag på forskning och utvecklingens påverkan på den ekonomiska tillväxten. Denna forskning inriktar sig oftast på enskilda länder och marknader. Den här uppsatsen försöker knyta ihop den tidigare forskning som är gjord inom ämnet och tittar på huruvida sambanden skiljer sig åt emellan de nordiska länderna. Tidigare forskning har hittat små positiva samband mellan forskning och utvecklingsutgifter och företagens marknadsvärden inom de marknader som studerats.Frågeställning: Finns det ett samband mellan nordiska företags marknadsvärden och dess utgifter för forskning och utveckling och skiljer det sig mellan länderna?Metod: Uppsatsen använder sig av statistiska modeller för att beräkna och signifikanstesta sambanden mellan nordiska företags forsknings och utvecklingsutgifter och dess marknadsvärde.Resultat: Resultatet i uppsatsen skiljer sig från annan forskning då inga statistiskt signifikanta samband har kunnat finnas.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

Möjligheter till internationell diversifiering är en av de främsta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan världens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades därmed till en handelsplats. Från ett teoretiskt portföljvalsperspektiv växer därmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre ländernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och därmed reduktion av ickesystematisk risk.

Syfte: Att utreda om nordiska aktiers volatilitet förändrats i samband med att de noterat sig på London Stock Exchange, New York Stock Exchange eller NASDAQ Stock Market. Vidare är syftet att se om aktiens korrelation med hemmamarknadens totalindex samt deras respektive branschindex har förändrats efter noteringen utomlands. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en ?event study? där vi har beräknat korrelations- och volatilitetsförändringar vid nordiska bolags utlandsnotering ett år före och ett år efter noteringen med en avgränsning till efter 1990. Vid analysen har vi använt oss av en korralationsberäkningar och statistiska metoder som F-test för att mäta volatilitetsförändringar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

In 1996, the Swedish government deregulated the Swedish electricity market. As a consequence of the deregulation, Swedish customers could start to freely choose between different electricity companies. Different enterprises have tried various strategies in order to shape their image to attract new customers; often focusing on an image revolving around price and environmental friendliness.The purpose of this essay has been to analyze customers? relations to the electricity market. In order to analyze customers? relations a quantitative study has been conducted; focusing on customer satisfaction and customer commitment.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.