Då stora förändringar skett på den svenska bankmarknaden de senaste 30 åren, dels på grund av den finansiella avregleringen men även som följd av den tekniska utveckligen, har konkurrenssituationen stärkts. Antalet banker som konkurrerar om kunderna har ökat och bankerna måste därför arbeta hårt för att både behålla befintliga samt få nya kunder.Kunderna utsätts regelbundet för marknadsföringskampanjer där de lockas med diverse erbjudanden samt av nya eller utvecklade tjänster. Bankerna försöker finna sätt att tillhandhålla något som kan höja värdet av tjänsten/produkten för kunden.Samtidigt är kunderna på bankmarknaden lojala mot sina banker och förhållandevis få kunder byter bank, oavsett huruvida de är nöjda med den bank de har eller inte. Konkurrensverket gör bedömningen att trots de goda valmöjligheterna för konsumenterna och den starka konkurrensen bland bankerna är konsumentrörligheten väldigt trög i Sverige.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka preferenser konsumenter värdesätter i valet av sin bank, samt ur ett kundperspektiv beskriva de viktigaste delarna i ett erbjudande. Detta har undersökts genom att kvalitativt datamaterial har samlats in samt analyserats.I undersökningen har vi arbetat utifrån två problemformuleringar som rör vilka betydelsefulla delar som bör ingå i ett bankerbjudande samt vilka kvalitetsfaktorer som är mest betydelsefulla för den enskilda konsumenten.

Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomiDatum: 2015, februariFörfattare: Alexander Lindberg och Per NybergHandledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingTitel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella.Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor.Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Nordiska språk, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

I detta examensarbete görs en jämförelse mellan de Nordiska ländernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostäder. Syftet är att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det är möjligt att jämföra ländernas energiprestandakrav på ett rättvist sätt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens råd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock är det upp till varje enskilt land att bestämma hur de ska klara målen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning påverkar dess implementering. Därmed ser ländernas energikrav väldigt olika ut, trots att de är baserade på samma EU direktiv.

Internet har förändrat sättet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidsträckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som också visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. Frågan är emellertid om formatet passar företag som enkom opererar på renodlade industriella marknader, så kallade B2B-företag. Avsikten med studien är att undersöka detta, och därigenom bidra till förståelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut på Internet. Undersökningen utförs genom en kartläggning av de nordiska industriföretagens närvaro på YouTube, samt via en innehållsanalys av videokommunikationen ur ett varumärkesperspektiv.

The aim of my master?s thesis has been to examine the situation of the price lists in the National Library of Sweden, in Uppsala University Library and in the Nordiska Museet Library. The starting point was that the institutes have been operating within different institutional practices. These operational differences between the institutes have affected the collecting, the organizing and the accessibility to the information of the price lists. My master?s thesis is based on Birger Hjørlands theories of domains and knowledge organization.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna.

I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena.

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin.

I det svenska samhället används tidningar som verktyg för människorna att ta reda på vad som händer i vårt samhälle och i resten av världen. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 års befriade", som kom till Sverige under våren 1945. Tidningarna som används i denna studie är Arbetet, Skånska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet är därmed tidningarnas reportage, samt publicerade insändare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att använda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer även att använda en komparativ metod när jag jämför tidningarnas reportage. Då jag analyserade mitt material har jag även valt att använda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk.