Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Företaget Combitech AB hade sedan tidigare tittat på att försöka framställa en klädhängare ämnad åt deras konsulter. Den tänkta produkten skall få konsulten att alltid känna samhörighet till Combitech AB då konsulten befinner sig på uppdrag hos kund. Produkten skall fungera som klädhängare, men också som reklampelare för Combitech AB när konsulten är på plats hos en kund.  Andra sekundära användningsområden är att klädhängaren utgör en så kallad ?give away? produkt på mässor, arbetsmarknadsdagar etcetera för att göra reklam för företaget.Examensarbetet gick således ut på att ta fram tillverkningsunderlag och prisbild för framställandet av två prototyper av en tänkt klädhängare som motsvarade ovanstående önskemål.Arbetsgången började med en konceptgenerarande fas där ett antal möjliga kandidater togs fram. Dessa koncept förfinades sedan i omgångar där beskrivningen av koncepten förbättrades.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Flyktingar som söker uppehållstillstånd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsättas för en ingripande tvångsåtgärd i form av utvisning. På grund av detta har asylsökande en långtgående rätt till rättsligt bistånd i form av ett offentligt biträde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det är Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och är därför också den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga biträden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, där Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har därför Migrationsverket dubbla roller; både som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga biträde.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vårdas bland vuxna. I realiteten vårdas cirka 30 % av barn på enheter där vuxna vårdas. Syftet med denna pilotstudie är att jämföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vård på en barnkirurgisk vårdavdelning respektive på en kirurgisk vårdavdelning där både barn och vuxna vårdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vänder sig till barn i åldern 5-12 år som har genomgått ett ingrepp/operation på respektive vårdavdelning.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar på detta tilltal. Avsikten är mer preciserat att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehåll och struktur på subjektiva upplevelser och erfarenheter såsom de framträder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad väcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framträder dessa upplevelser för mig på ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Miljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen.Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ?Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimålen för NDS uppnås??. För att kunna besvara huvudfrågan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att få data och fakta från litteraturstudier och djupintervjuer.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

The public interest in central living in today?s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today?s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software?s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.