Sök:

Sökresultat:

247 Uppsatser om Nordisk arbetsmiljökonvention - Sida 3 av 17

Operationssjuksk?terskans kompetens f?r en effektiv operation och minskad komplikationsrisk

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

N?r kylan smyger sig p?: anestesisjuksk?terskans agerande f?r att f?rebygga och behandla hypotermi intraoperativt

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.

ATT V?RDA UNDER RISK: Sjuksk?terskans upplevelser av att v?rda patienter med multiresistenta bakterier - En litteratur?versikt med fokus p? sjukhusmilj?

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

FN:s BARNKONVENTION / UNICEF:s del i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i Kosova & Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF

Abstract Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag anvÀnt Àr George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhÀllet ifrÄn fyra olika nivÄer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer pÄ stora stora sociala fenomen som, samhÀllen, byrÄkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som vÀrden och normer. För att fÄ en sanningsenlig bild av bÄde barnen och UNICEF har jag anvÀnt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

FN:s BARNKONVENTION / UNICEF:s del i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i Kosova & Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF

Abstract Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag anvÀnt Àr George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhÀllet ifrÄn fyra olika nivÄer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer pÄ stora stora sociala fenomen som, samhÀllen, byrÄkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som vÀrden och normer. För att fÄ en sanningsenlig bild av bÄde barnen och UNICEF har jag anvÀnt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

SprÄket, genus och den orena skulden. En feministisk och stÀmplingsteoretisk textanalys av Nordisk Kriminalkrönika 2000 - 2014.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhÄller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men Àven behovet av att vidga och förÀndra sjÀlva grundsynen pÄ vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mÀtbar. Den stÀmplingsteoretiska ansatsen har traditionellt anvÀnts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, dÀr sprÄket anses producera och reproducera synen pÄ sanning och verklighet, analyseras hÀr nio artiklar frÄn Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begÄngna av en ensam, kvinnlig förövare.

Rökstenens och futharkens platonska kosmologi : SpÄren av antikens idégods hos jÀrnÄlderns skandinaviska krigarelit

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad pĂ„ en modern historiesyn av den sena jĂ€rnĂ„lderns förhĂ„llanden i Skandinavien. Med en sĂ„dan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idĂ©gods anvĂ€ndas i en komparativ analys. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi Ă€r en variant av den under perioden alenarĂ„dande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras frĂ„n samma utgĂ„ngspunkt..

Upplysningsplikt samt undersökningsplikt vid förvÀrv av fast egendom : en studie av nordisk rÀtt

Uppsatsen syftar till att kritiskt problematisera och pröva argument kring en utvidgad upplys-ningsplikt vid förvÀrv av fast egendom. Syftet med uppsatsen Àr Àven att undersöka i det fall det finns behov av en utvidgad upplysningsplikt. Dessutom syftar uppsatsen till att utreda huruvida avtalslagens ogiltighetsbestÀmmelser Àr tillrÀckliga eller om det i jordabalken skall införas bestÀmmelser om sÀljarens upplysningsplikt vid avyttring av fast egendom. .

FörutsÀttningar för Barnkonventionen i statliga myndigheter : Ett systemteoretiskt perspektiv

Denna studie belyser nÄgra svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Ambitionen Àr att fördjupa förstÄelsen av och fÄ ökad insikt om betydelsefulla förutsÀttningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framstÀllande av myndigheternas hierarkiska nivÄer: ledarnivÄ, organisationsnivÄ och kontextnivÄ, skildras respektive nivÄs betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förstÄelse mellan de olika nivÄerna, Àr av central betydelse betrÀffande realiserande av Barnkonventionen..

Barns möjlighet att uttrycka sin Äsikt : En kvantitativ aktstudie om barns nÀrvaro inom socialtjÀnstens förhandsbedömningar

Syftet med denna studie Àr att söka svar pÄ i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt inom socialtjÀnstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mÀta i vilken omfattning barnets nÀrvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte anvÀndes utvalda variabler för att ta reda pÄ om det finns eventuella omstÀndigheter som kan ha pÄverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt. Barnets stÀllning inom socialtjÀnsten Àr stÀrkt pÄ ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjÀnstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rÀttigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjÀnsten faststÀller om barnets möjlighet till att uttrycka sin Äsikt i Àrenden som rör dess person.  Studien Àr en kvantitativ aktstudie och empirin bestÄr av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna Àr genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Arbetsmiljöansvar vid uthyrning av arbetskraft kontra entreprenad

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Barnkonventionen ur ett polisperspektiv

Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..

Ensamkommande asylsökande barns rÀttigheter

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt. I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning. Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->