Med genteknik är det möjligt att ändra gensammansättningen i våra livsmedel och applikationen har väckt stort intresse, inte minst bland allmänheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremål för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats är att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena är att konventionalisera objekt och den andra innebär att representationerna intar en förutbestämd form.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa. Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material.

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ?höra?, ?tala?, ?läsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst..

SYFTE: Vårt syfte med föreliggande uppsats är att genom en event studie undersöka om det är möjligt att erhålla överavkastning genom att följa Affärsvärlden och Veckans Affärers köprekommendationer på en nedåtgående börs. Vi vill även undersöka om småbolag med ett börsvärde under 2000 Mkr påverkas mer än stora bolag av köprekommendationer. METOD: Alla köprekommendationer sorterade vi ut från Affärsvärlden och Veckans Affärer. Vår mätperiod sträcker sig från 2000-01-01 till 2003-01-01. Samtliga historiska aktiekurser fick vi från databasen SIX TRUST, som erhålls av föreningen LINC.

Urbanisering och jordbruk har alltid varit sammankopplat, och urbanisering skulle inte varit möjlig utan jordbruk. Uppsatsen undersöker marknaden för åkermark i storstadsregion som Stor-Malmö. Den första frågeställningen är i vilken utsträckning som avkastningsvärden kan förklara åkermarkspriserna i en storstadsregion som Stor-Malmö. Därefter studeras det om åkermarksprisernas kan relateras med andra faktorer som inte är relaterade till åkermarkens avkastningsvärden. Studien har utifrån beräkningar av korrelation mellan tillgänglig prisstatistik nått fram till några intressanta resultat. Stor-Malmö utgör en betydande del av Sveriges mest bördiga odlingsregion Götalands södra slättbygder.

Stockholm a?r en mycket expansiv region med flera sto?rre infrastrukturella projekt plane- rade vilket kommer att medfo?ra arbeten i och vid berg. Utan no?dva?ndiga fo?runderso?kningar o?kar risken fo?r ras i samband med byggnationen och en fara fo?r framtida stabilitet fo?relig- ger. En ingenjo?rsgeologisk fo?runderso?kning da?r man kartla?gger strukturer i det pa?ta?nkta omra?det bo?r genomfo?ras och som beskriver de bergtekniska parametrar enligt Q- och RMR-systemen fo?r bergkvalitetsklassificering.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Studies show that some pupils with ASD (autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla. I beräkningarna tas inte heller de ökade samhällsekonomiska kostnaderna upp som uppstår då innerstadsnära bostads- och kontorsbyggen inte blir av.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009.Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på.Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?  Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori.Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009.Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen..