Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

Abstrakt Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys.

Den här uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa ämnen samt kringliggande relevanta ämnen diskuteras för att undersöka hur dessa två kan sammanföras för att skapa en visuellt säregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemområdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad på kubismens ideologi och formspråk. Prototypen testades av spelstudenter för att få deras åsikter och skapa en diskussion kring hur väl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

Den här uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa ämnen samt kringliggande relevanta ämnen diskuteras för att undersöka hur dessa två kan sammanföras för att skapa en visuellt säregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemområdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad på kubismens ideologi och formspråk. Prototypen testades av spelstudenter för att få deras åsikter och skapa en diskussion kring hur väl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, färg och stil kan gestalta ett fysiskt sällskapsspel som bjuder in barn i 3-5 års ålder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i ämnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stått som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sällskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar också att komposition och utgångsspelet Twister var viktiga för sällskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sällskapsspelets reflektionsaspekt..

Att med hjälp av improvisation framföra koraler med olika harmoniseringar och med olika tekniska modeller för att framhäva dess Cantus Firmus är en mycket gammal metod. Detta är en del av utbildningen och en del av yrkesstoltheten hos kyrkomusiker. Cantus Firmus kan framhävas på flera sätt, exempelvis om den spelas på separat manual med solistisk registrering. Då spelas Cantus firmus i sopran- eller i tenorläge. Vidare kan koralen harmoniseras om i tonala varianter, med utgångspunkt i koralbokens harmonisering eller i exempelvis senromantisk stil.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87deltagare.

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

Arbetets syfte är att beskriva och förstå vad fem stycken framgångsrika svenska klädskapare själva uttrycker som avgörande för sin framgång. Med framgång menas i arbetet framgång ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgångspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste årsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klädskaparna själva uttrycker vara avgörande för sin framgång.

The goal for this master thesis project has been to investigate the power quality in adistribution grid, which has a high fraction of dispersed power production due towindmills. The study has been done on a grid in Laholm South of Halmstad, whereapproximately 45 windmills are connected to the distribution grid owned by SHKEnergi. The investigation has been focused on to two radialy fed 20 kV lines, wheretwelve windmills are connected.Voltage variations have been studied by creating a model of the grid in the simulationprogram SIMPOW. The largest deviation that has been found in any point of the gridis ±1.9 % of the nominal voltage. This deviation is a result of varying powergeneration from the windmills and the voltage regulation at the connection point ofthe line.