Barriärkonstruktionernas funktionalitet och säkerhet i framtida slutförvar för använt kärnbränsle ska garanteras i minst 100 000 år. Berget är en förutsättning för full funktion av övriga barriärer och är det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och människa. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprängning med emulsionssprängämnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger på noggrann konturhållning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll på sprängskadezon.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och Noggrannhet.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrävande i förhållande till sin kapacitet i jämförelse med föregående modeller. Detsamma gäller också nya diagnostiska verktyg inom sjukvård, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltså på olika håll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgångspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras på aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. människor och däggdjur.

Detta arbete är genomfört i samarbete med ÅF Ingemanssons i Göteborg . Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ljudkällor ska modelleras för att dess ljudeffekt och riktningskarakteristik ska överensstämma med dess verkliga motsvarighet. Syftet är att utifrån enkla mätningar i fält kunna modellera upp ljudkällorna i rumsakustisk programvara för att kunna bedöma hur de sprider buller i lokalen. Detta examensarbete utgör en första del i detta arbete och fokuserar på själva källan och tar inte hänsyn till bullerspridningen i lokalen. Allmänna akustiska begrepp som berör rumsakustik och ljudkällors egenskaper undersöks.

Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för särskolan i kraft. Skrivningen ?efter sina förutsättningar? har nu tagits bort. Särskolans elever skall uppnå godkänd nivå i kursplanens ämnen. Lärare i särskolan har gett uttryck för en oro över dessa förändringar.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs.I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område.

I det samhälle som vi lever i idag konsumerar människor inte enbart för att tillfredställa de mest grundläggande behov som värme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergått ifrån att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, ett intresse, en form av njutning. Efterfrågan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig på marknaden. En bransch som har kommit att få ett allt större uppåtsving är den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillväxten är mycket stark.

Sedan tidigare har det inte funnits någon jämförelse mellan tillverkarna och vad det är som ingår i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka är intressanta att känna till vid investering av en blötutfodringsanläggning. I denna studie jämförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med återförsäljare från varje tillverkare, dels genom en enkätstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar från ovanstående tillverkare. Cirka åtta grisproducenter från varje tillverkare har svarat på intervjun.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde.

Emissionskraven på fordon blir allt högre och för att kunna uppnå kraven krävs en allt mer förfinad teknik. Att kunna mäta och verifiera hur bra teknikerna fungerar är en viktig del av utvecklingsarbetet och fungerande mätmetoder är ett måste. Genom att återcirkulera avgaser (EGR ? Exhaust Gas Recirculation) till insuget i en förbränningsmotor sänks andelen syre och förbränningstemperaturen, vilket leder till minskad bildning av kväveoxider. För mycket återcirkulerade avgaser leder till ökade utsläpp av partiklar, för att optimera reduceringen av kväveoxider utan att öka utsläppen av partiklar behöver EGR-gaserna fördelas jämnt mellan cylindrarna.

Inlastningen till ljusbågsugnen sker genom att flera skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehåller många olika typer av skrot med liknande sammansättningar och även oxidiska ämnen. Till varje charge räknar en modell ut mängder av kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsättas för att smältan ska ha rätt sammansättning när den går vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmältningen i ljusbågsugnen blåses även kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsväggarna. Variationerna i processen är stora och det är svårt att förutsäga hur smältan kommer att bli.

När nya arbetsplatser ska uppföras krävs det en undersökning kring den gällande verksamhetens arbetssätt. Många gånger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. Istället bör hela verksamhetens flöden undersökas för att få en bild av hur människorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som är bra, vad som är mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns även en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klämms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats färdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena är mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.

I juli 2006 trädde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jämfört med de tidigare kraven väntas medföra förändringar för hela byggprocessen vad gäller hanteringen av energifrågor. De hårdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvändning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att ställa både högre krav på utförande av energiberäkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större Noggrannhet. På VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberäkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, främst beräkningar för hand, för att i ett senare skede låta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingående energiberäkningar. Med de nya hårdare kraven uppstår ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberäkningar på en noggrannare nivå redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för beräkningarna, utan lämnar upp till var och en att välja lämplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes därför en undersökning av en alternativ metod, energiberäkning med hjälp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begränsades till ett pågående projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till beräkning av den specifika energin.

Bakgrunden till denna studie är att perennplanteringar blir en allt viktigare del av den offentliga miljön, för att marknadsföra kommuner och bostadsområden. Samtidigt anses dessa ibland vara komplicerade och dyra att sköta. Bristen på kunskap om hur perennplanteringar bäst byggs och underhålls gör också att de sällan blir så långsiktigt hållbara som vore önskvärt. Litteratur kring ämnet är begränsad till perennböcker som främst riktar sig till privatpersoner. Tips och fakta som framkommer i dessa är svåra att översätta i offentlig miljö där förutsättningarna är helt andra.

Målet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende på avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahållen av Sveaskog. 25 bestånd användes och med hjälp av data från dessa bestånd simulerades 200 bestånd med liknande egenskaper fram, i form av beståndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestånd blev de bestånd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jämföras med bestånd som fått tilldelat fel.