Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de Nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De Nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt..

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige är polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med denna uppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar som kommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiska utgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre Nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Syfte: Syftet med studien är att studera en brukarenkät riktad till vårdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebära utifrån begreppet ?en skola för alla?.Två frågeställningar är centrala i studien:- Hur är brukarenkäten uppbyggd?- Vilka diskurser framträder i brukarenkätens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgår från att diskurserna skapar de subjekt vi är. Enligt Foucault kan kunskap till omvärlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om världen är alltid kulturell och historiskt präglad. Kunskap fås genom något som utövas tillsammans, med språket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något.

The aim of this Master?s thesis is to identify and describe thedifferent roles that are expressed in a public library by researchingthem in the four policy documents concerning Västerås public libraryin 2010 and by interviews with three specially chosen key persons.Further studied are the discourses that can be perceived in thematerial and whether or not the roles could come in conflict witheach other. Laclau and Mouffes discursive theory constitutes themethodical frame for this thesis and by using terms from discursivetheory the analysis was made in four steps.Seven roles were identified from the policy documents concerningVästerås public library and the interviews with the key persons. Thefirst role of the public library was the intermediary of knowledge andinformation, the second was viewed as a democratic role, the third asa marketing role, the fourth as a role that handled the collaboration,the fifth role was to improve literacy, and the sixth and seventh roleswere as a culture centre and a meeting place. With the help fromkeywords five major discourses were found within the material.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det därför relevant att studera hur läroböckers innehåll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framställs i fyra historieläroböcker för gymnasiet. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Hur framställs demokratidiskursen? Hur framställs diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en diskursanalys av läroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historieläroböcker för gymnasiet som var framställda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestämda Nodalpunkter fastställdes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal Nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa Nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, Nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, Nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

This thesis describes how social work language practice circulates around the implementation process of an evidence based structured assessment tool – Savry. The purpose is to examine and understand the social workers language practice in a working group that uses this structured assessment tool in their work with youth. The purpose is also to look for dimensions of identity in terms of discourse. The ontological viewpoint is post-structuralism where language is in focus. The theoretical framework is discourse theory based upon the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.