Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

There is something magical about shoes?They can create an irresistible desire or be the one thing that we want to get rid of the most at the end of a long day. When people by shoes the chose more out of appearance rather then comfort. The result is a fact. The feet feel tired and soar after a couple of hours and the only thoughts are about the aching feet that firmly object to the way there being treated.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.

LundbergDesign har tagit fram ett armaturkoncept för ateljé Lyktan som de vill börja tillverka. Att utveckla denna armatur skulle vara studenternas huvuduppgift under examens-arbetet. Samtidigt skulle de också utvärdera ateljé Lyktans nya produktutvecklingsprocess, FPM, som de fått av systerföretaget Fagerhult. Utgångspunkten var att processen var för stor och komplex för Lyktan och att processen således behövde anpassas till deras verksamhet, som är mindre än Fagerhults. Huvuduppgiften för examensarbetet kom att ändras, då utvecklingsprocessen för armaturen försenades på grund av problem med att hitta en leverantör av en komponent.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvården är smärta i någon form. Sedan den första november 2005 tillåts inte samtlig ambulanspersonal att administrera läkemedel. Det är därför rimligt att anta att ambulanspersonalen också har andra, icke-farmakologiska, sätt att lindra patienters smärta. Författarna såg därför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser på begreppet smärta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus på icke-farmakologiska åtgärder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhändertar patienter med smärta.Studien genomfördes med hjälp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.

BakgrundSjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smärta, vilket kan vara utmanande om patienten har svårt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smärta hos dessa patienter och deras tankar kring smärtskattning som omvårdnadsåtgärd.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smärtskattning av patienter med nedsatt förmåga att kommunicera.MetodSemistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i Umeå och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatVi identifierade erfarenheter som sammanställdes inom åtta olika kategorier fördelade på fyra domäner. Centrala iakttagelser är att smärtskattning bör ske med välfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras användning är viktiga. Det behövs mer kunskap om smärtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbättra kvaliteten bör likaså hänsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssätt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gå förlorad.

Bakgrund: Fibromyalgi drabbar två till tre procent av befolkningen och är ett kroniskt smärttillstånd utan känd orsak. Majoriteten av dem som drabbas är kvinnor. Sjukdomen syns inte utanpå och det finns därför en risk att drabbade blir missförstådda av människor i sin omgivning och av sjukvårdspersonal. Syfte: Att med den här litteraturstudien beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever sin livssituation. Metod: En litteraturstudie baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched.Aim: The purpose of this study was to describe the patient?s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test.Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented.Result: Twelve intervention varieties to control patients? physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations.

Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ?total pain? har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande.

Bakgrund: Smärta är ett mångfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vård. Begreppet innefattar såväl fysisk, psykisk, social som existentiell smärta. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskan ta hänsyn till smärtans alla dimensioner genom såväl subtila tecken som direkta uppmaningar på hjälp.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar har använts. De vetenskapliga artiklarna är hämtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012).Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin är Rädsla ett hinder i patientens smärtlindring och belyser en rädsla hos såväl patienter som sjuksköterskor och närstående.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ?plankan? upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ?plankan? som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta.

I bakgrunden förklaras vad begreppen smärta, kronisk smärta, lindra, smärtbedömning och smärtlindring innebär. I sjuksköterskans dagliga arbete är en uppgift att lindra kronisk smärta hos patienter. Idag lever många människor med denna typ av smärta, och dessa patienter förekommer överallt inom hälso- och sjukvården. Patienter med denna smärta visar inte hela tiden att de har ont eftersom de ofta har lärt sig att leva med den. Därför finns det stor risk att sjuksköterskor undervärderar patientens värk.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler.

Syftet med den här litteraturstudien var att ta reda på och förse djursjukvården med information kring akut- och intensivvård inriktad mot omvårdnad samt smärtutvärdering på kanin, för att på så sätt försöka höja standarden på kaninsjukvården. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smärta och sjukdom, något som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptäcks och det kan då vara svårt att bedöma hur sjuka eller smärtpåverkade de är. Samtidigt är kaniner extremt lättstressade och det är mycket viktigt att hela tiden hålla dem i en miljö och hantera dem på ett sätt som inte är stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebär att ta reda på hur sjuka de är, parametrar att utvärdera är bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande åtgärder vara nödvändiga innan en noggrannare undersökning kan äga rum.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa.