Abstrakt Organtransplantation används som behandlingsmetod när andra traditionella behandlingar för svårt leversjuka eller njursjuka personer inte längre fungerar. Denna metod är ingen kurativ behandling men avser att förlänga och förbättra personens liv och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med transplanterad lever eller transplanterad njure. Studien baserades på vetenskapliga artiklar från 1993 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes vid analysen av tolv utvalda artiklar som svarade mot syftet.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hälsa, att behandlingen inverkar på livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmågan att påverka det nya livet samt att känna och visa tacksamhet.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit.

Bakgrund Kontrastmedelsinducerad nefropati innebär en allvarlig njurfunktionsnedsättning, vilken definieras som en ökning av p-kreatinin < 25 procent eller 0,5 mg/dl inom tre dygn efter kontrastmedelsadministrering. I de allra flesta fall återhämtar sig njurarna inom ett par veckor, men permanenta skador kan uppstå, vilka kan komma att kräva dialysbehandling och Njurtransplantation. Genom att identifiera riskpatienter och kontrollera njurfunktion och hydrering före undersökningen kan förekomsten av kontrastmedelsinducerad nefropati minskas. Syfte Att belysa senaste forskningsresultat om hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan förebyggas. Metod För att analysera och sammanställa det aktuella forskningsläget genomfördes en litteraturöversikt med 15 kvantitativa artiklar.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller Njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med Njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet.

Bristande adherence (följsamhet) till ordinerade läkemedel, såsom immundämpande läkemedel, som är tillräckligt stor för att ge negativ effekt på behandlingsresultatet är ett problem som kan delas in i fyra huvudområden: taking, timing, dosing och skipping. Trots nästan perfekt adherence efter Njurtransplantation (Ntx) kan avvikelse i timing ge allvarliga konsekvenser. Studier visar att drygt 30 procent av vuxna Ntx patienter brister i sin adherence. Det medför stora kostnader för samhället men framförallt riskeras rejektion av det transplanterade organet och risk för försämrad funktion, transplantatförlust eller i värsta fall patientens död.Syfte: Att undersöka bristande adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna Ntx-patienter och undersöka om sjuksköterskan kan förbättra patientens adherence med omvårdnadsåtgärder.Metod: Litteraturöversikt. 18 vetenskapliga artiklar har analyserats i resultatet och delats upp efter två frågeställningar.Resultat: Missuppfattningen att patienter har hela ansvaret för att ta sina mediciner speglar oftast en okunskap och bristande förståelse för hur andra faktorer påverkar adherence.