Cystisk endometriehyperplasi (CEH), är en mycket vanligt förekommande patologisk förändring hos framför allt äldre tikar, som innebär att körtelgångar i livmoder slemhinnan fokalt dilateras och fylls med sekret så att cystor bildas. Dessa cystor kan bli uppemot en centimeter i diameter, ibland större, och anses uppkomma under diöstrusfasen av löpningscykeln. Drabbade tikar är ofta symptomlösa men de kan uppvisa nedsatt allmäntillstånd, flytning och oförmåga att bli dräktiga. De har även en ökad risk att utveckla allvarligare uteruspatologier såsom varbildande livmoderinflammation (pyometra). I dennastudie har vi försökt bidra till kartläggningen av vad som händer i endometriet under utvecklingen av cystiska förändringar. Det finns olika sätt att histologiskt klassificera uterus patologier.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Examensarbetets syfte är att finna en lämplig metod för produktionsplanering av substrattillverkningen i det nya sortimentet pÃ¥ AB Kemikalia. Även med vilken frekvens, vecko- eller mÃ¥nadsbeställning, kunderna bör lägga sina order ska undersökas. MÃ¥let med examensarbetet är att ge förslag pÃ¥ en produktionsplanering som uppfyller följande tre kriterier: • Jämnare beläggning (kapa topparna) • Ökad effektivitet i tillverkningen • Fortsatt hög leveransservice För att fÃ¥ en bild av produkterna i nya sortimentet gjordes en ABC-analys. Volymvärdet för varje produkt beräknades och utifrÃ¥n storleken pÃ¥ volymvärdet gjordes en indelning av produkterna i A-, B- och C-klass. EfterfrÃ¥gan analyserades genom teorier om mönster i efterfrÃ¥gan och med hjälp av olika prognosmetoder.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Under vår utbildning har vi upplevt många problem kring att plantera träd i urban miljö. Träden får ofta inte det utrymme de kräver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln är bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att städerna växer och att trädens växtbäddar ofta är minimala, bland annat på grund av vägarnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, måste lösningar tas fram för att behålla städerna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klätterväxter kan vara ett bra sätt att föra in mer grönska i våra urbana miljöer.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur klätterväxter kan användas i den urbana miljön.

Inom ramen för riksskogstaxeringen genomförs årligen en stickprovsinventering som syftar till att samla in data som bl.a. ligger till grund för samhällets planering av skogsresurserna samt för uppföljning av förändringar i miljön. En del i den framtida utvecklingen av riksskogstaxeringen blir att integrera fältmätningarna med satellitbilder. Införande av satellitbilder kommer att öka skattningskvaliten för många variabler. F ör att satellitbilder skall kunna användas på ett effektiv sätt krävs att skogsmarken kan avgränsas från övriga ägoslag.

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

Examensarbetet handlar huvudsakligen om förtillverkade stabiliserande väggar i betong (prefab). Ett behov av att effektivisera modelleringsarbetet med väggkopplingar i beräkningsmodell utreds i en explorativ studie. Effektiviseringen erhålls med automatiserade algoritmer framtagna utan konventionell programmering. Arbetet vilar på en deskriptiv förstudie om de många steg en konstruktör går igenom i sin process för beräkning (beräkningsgång). Beräkningsgången avhandlas i arbetet och bygger på linjär elastisk global analys baserad på skalteori och finita element metoden (FEM).

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.