Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

För funktionsnedsatta personer kan kÀnslan av att ha tillgÄng till en sÀker utrymning vara svÄrare att uppnÄ dÄ brandskyddet inte alltid tar hÀnsyn till mÄlgruppens sÀrskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir sÄledes inte ett tillfredsstÀllande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer Àr en mÄlgrupp med sÀrskilda behov i och med att de ofta har svÄrigheter med att uppfatta och inhÀmta information frÄn akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde sÄledes vara vÀl anpassade efter mÄlgruppen.Syftet med arbetet Àr att vÀrdera hur vÀl anpassat brandskyddet Àr till döva och hörselskadade pÄ en av Sveriges specialskolor. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skÀligt eller inte och om det finns nÄgra beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som Àr hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts pÄ en av Sveriges specialskolor för att kunna vÀrdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen pÄ den studerade skolan.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kronisk whiplashskada. En kvalitativ metod valdes, dÀr halvstrukturerade frÄgor genomfördes med Ätta deltagare. Kriterierna var att deltagarna var mÀn och kvinnor i olika Äldrar, hade kronisk whiplashskada samt deltagit i arbetsterapeutiska interventioner. Deltagarna skulle Àven befinna sig i olika WAD-stadier samt vara i olika lÀngd i rehabiliteringstiden. InnehÄllsanalys valdes som analysmetod och det slutgiltiga resultatet presenterades i tre kategorier.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

I samband med att man lÀmnar sitt aktiva yrkesliv och trÀder in i pensioneringen, uppstÄr för de flesta mÀnniskor en sÄ stor förÀndring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation krÀver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet pÄverkas, dÄ yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförÀndringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionÀr. Den baseras pÄ ett slumpmÀssigt urval om 216 66- och 67-Äringar i Sverige.

Friluftsliv och naturturism har de senaste Ären vuxit bÄde i volym och breddats nÀr det gÀller aktivitetsutbud. En tydlig trend som Àr pÄ framfart Àr den ökade populariteten vad gÀller de nya spÀnnings- och Àventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget FjÀllfest som denna uppsats fokuserar pÄ ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer Àr det av yttersta vikt att kÀnna till besökarnas förvÀntningar för att pÄ bÀsta sÀtt kunna tillfredstÀlla sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förvÀntningar och faktiska upplevelse pÄ evenemang samt undersöka om Älder och kön Àr pÄverkande faktorer pÄ förvÀntningar och upplevelser.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fördjupad förstĂ„else av förĂ€ldrars uppfattning vad gĂ€ller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och Ă€r i Ă„ldern ett och ett halvt till tre Ă„r. Analysen av resultatet har fokus pĂ„ förĂ€ldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, kĂ€nslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och förĂ€ldrars rĂ€ttigheter och ansvar. Är det en rĂ€ttighet att ?bara fĂ„ vara mamma?? Hur förĂ€ldrarna ser pĂ„ framtiden vad gĂ€ller skolgĂ„ng, deras barns tillgĂ„ngar eller brister, och vad som begrĂ€nsar, Ă€r aspekter som belyses i undersökningen.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svÄrigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) dÀr arbetet Àr en betydande del av det. De funktionsnedsÀttningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan pÄ personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsÄg att beskriva hur personer som Àr diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i Äldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i tvÄ huvudkategorier; ?Den egna förmÄgan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlÀtta i arbetet?.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Större delen av vÄr skolgÄng tillbringar vi olika klassrum. En förutsÀttning för att kunna göra en god arbetsinsats krÀver dÄ att man trivs i den miljö som klassrummet Àr anpassat till de elever som finns dÀr. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö Àr anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de sjÀlva fick bestÀmma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett sÄ bra inlÀrningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets fÀrg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets fÀrg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft pÄverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur pÄverkar deras arbetsinsats.

Syftet med studien var att undersöka hur innehÄllet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna sjÀlva dÄ har kontroll över hur de vill framstÀllas i mediet. UtgÄngspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset lÄg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts pÄ innehÄllet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehÄllet i reklamfilmerna utifrÄn AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jÀmfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrÄn teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att vÀcka intresse och för att hÄlla kvar tittaren. I filmerna anvÀnds retoriska medel för att skapa igenkÀnning och vÀcka sympati för partierna.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Denna studie handlar om lÀrares olika perspektiv om hur det Àr att arbeta med integrering av nyanlÀnda elever och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en Àr i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att fÄ fram lÀrarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, frÀmst med förberedelseklasslÀrare men Àven med ÀmneslÀrare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till Àr Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med bÄde nationella och internationella synsÀtt pÄ förberedelseklassen och lÀrarens roll för de nyanlÀnda eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslÀrarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.