Syfte och frÄgestÀllningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensÀtter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förÀndring i samhÀllet rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt Àr studiens avsikt att undersöka hur detta pÄverkar konstruktionen av maskulinitet. De frÄgestÀllningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhÄller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 Är dÀr en del hade utlÀndsk bakgrund.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av elever frÄn sÀrskolan och hur detta pÄverkar undervisningen i idrott och hÀlsa.Vilka förutsÀttningar Àr enligt idrottslÀrarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslÀrarna pÄ utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hÀlsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslÀrare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssÀtt. Dessa valdes ut via ett bekvÀmlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kÀnnetecknar studiens teoretiska utgÄngspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven Àr det sociala samspelet och att se och lÀra.

Denna uppsats diskuterar hur ett anvÀndargrÀnssnitt, anpassat till barn mellan fem och Ätta Är, skulle kunna se ut. Olika funktioner utav intresse vilken mobiltelefonen kan innehÄlla, kommer Àven att diskuteras. Genom test utförande och workshop, för informationssamling och inspiration, vidare genom basering utav kÀnda och kombinerade metoder, skapas det ett digitalt koncept. Uppsatsen kan Àven ses som en förstudie till vidare och djupare studier inom digitala produkter för barn i Äldrarna fem till Ätta Är..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Syfte och frÄgestÀllningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensÀtter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förÀndring i samhÀllet rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt Àr studiens avsikt att undersöka hur detta pÄverkar konstruktionen av maskulinitet. De frÄgestÀllningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhÄller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 Är dÀr en del hade utlÀndsk bakgrund.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krÀvs för att göra undervisningen tillgÀnglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lÀgre Ärskurser, utifrÄn synsÀttet att alla i skolan ska kÀnna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lÀrande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förstÄelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut pÄ organisationsnivÄ? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lÀrande och delaktighet i skolan? Med hjÀlp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vÄrt arbete ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller definition av autismspektrumstörning, förutsÀttningar och konsekvenser i ett lÀrandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgÀnglig. Vi har ocksÄ tagit ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ förhÄllandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Den kinesiska marknaden har efter mÄnga Är av isolering börjat öppnas upp allt mer mot omvÀrlden. Med intrÀdet i WTO har utvecklingen de senaste Ären gÄtt fort och lagar och regleringar revideras kontinuerligt av den kontrollerande regeringen. IntrÀdet har inneburit en anpassning till övriga medlemslÀnder vilket gjort att möjligheterna för företagande i Kina stÀndigt ökar. Potentialerna pÄ marknaden Àr stora, vilket mÄnga utlÀndska företag redan upptÀckt. Trots det Àr det fortfarande ett begrÀnsat antal svenska företag pÄ marknaden, speciellt detaljhandelsföretag som vÀnder sig till konsumenter.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lÄgprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har Àven större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, sÄ kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus pÄ livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke pÄ den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om smÄ och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, Àr det intressant att undersöka hur dessa företag pÄverkas av samarbetet.