Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

Den hÀr rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som pÄtrÀffats i en mikroskopisk studie som gjorts pÄ fyra stuffer frÄn Dammen nÀra Dannemora, inkluderande vanliga och pÄtrÀffade malmtexturer. TvÄ av proverna analyserades med mikrosond..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsÀrskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod Àr strukturerade observationer genomförda av tvÄ observatörer i en grundskoleklass och i en sÀrskoleklass pÄ samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka nÄgra kan anses utgöra förutsÀttningar för en inkluderande undervisning. Dessa Àr: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lÀrande (samarbetsinlÀrning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar pÄ likhet mellan de bÄda skolformerna betrÀffande anvÀndandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, dÀr grundsÀrskolans pedagoger endast anvÀnder det aningen mer frekvent Àn grundskolans pedagoger.

Syfte: I dagens skolor Ă€r mĂ„let att elever i behov av sĂ€rskilt stöd ska fĂ„ det stöd som krĂ€vs i den elevgrupp hen tillhör i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt. ÅtgĂ€rder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut pĂ„ olika sĂ€tt, och samtidigt som syftet Ă€r att inkludera barn kan de Ă„tgĂ€rder som genomförs ocksĂ„ fungera som sĂ€rskiljande. I en social arena som skolklassen pĂ„ en skola Ă€r, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pĂ„gĂ„r hela tiden ett socialt samspel dĂ€r barnen pĂ„verkar och pĂ„verkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrĂ„n. Denna studies syfte Ă€r att se hur en inkluderande skolmiljö pĂ„verkar samspelet mellan barnen i en klass.

I lÀroplanen för förskolan (2010) framhÄlls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. UtifrÄn detta tankesÀtt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollÀrare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande nÀr barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, dÀr olikheter accepteras och ses som vÀrdefulla. För att ta del av förskollÀrares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna Àr förskollÀrare som har arbetat som förskollÀrare i minst femton Är.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Detta arbete handlar om hur lÀs- och skrivinlÀrningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar lÀs- och skrivsvÄrigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lÄgstadiet. VÄrt resultat visar att individanpassning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallÀrare eller specialpedagog..

Denna studie undersöker en anvÀndares upplevelse av tre CMS-grÀnssnitt frÄn tre av de större open source CMS pÄ marknaden idag, Drupal, Joomla och Wordpress. Ett anvÀndartest med tio personer som tillhörde den mÄlgrupp som definierades för studien genomfördes och utifrÄn de resultat som kom ut av detta arbete gjordes en expertutvÀrdering med tre experter som dagligen arbetar med CMS och har utbildning inom interaktionsdesign. ExpertutvÀrderingen sammanstÀlldes sedan till sammanlagt elva riktlinjer som kan ses som vÀgledande i en designprocess för framtagandet av ett för mÄlgruppen anpassat CMS-grÀnssnitt..

Rapporten beskriver arbetsprocessen vid skapandet av animationer som visualiserar flödet i ett avancerat brÀnslesystem. Arbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Scania Academy. Den frÄgestÀllning som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr:Hur skapar man en visualisering av ett flöde i ett avancerat brÀnslesystem som Àr informativt och anpassat för mÄlgruppen?Bakgrunden till arbetet Àr att Scania tagit fram ett nytt brÀnslesystem som de Àr i behov av att hÄlla utbildning kring. Som stöd till utbildningen vill man med hjÀlp av animation förklara brÀnslets flöde.

Denna rapport avser arbetsprocessen bakom ett examensarbete pÄ MÀlardalens högskola med tema?flöde och processer?. Arbetets uppgift har varit att framstÀlla en informativ bildserie för barn iÄrskurs 0 till 6 som informerar om kÀllsortering och motiverar att kÀllsortera. Rapporten innehÄllerkvalitativa undersökningar kring hur man framstÀller bra effektiv informationsdesign anpassat förbarn, hur man finner rÀtt bildmanér för mÄlgruppen samt huruvida om serier Àr effektfulla i lÀromedel..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en integrering av barn med autism kan se ut i Àmnet idrott och hÀlsa och hur den upplevs av en lÀrare i idrott och hÀlsa.1. Hur kan en integrering se ut i Àmnet idrott och hÀlsa? 2. Hur pÄverkas lÀrarens undervisning av en integrering av barn med autism i Àmnet? 3.

I samband med Transportstyrelsens införande av utökad B-körkortsbehörighet öppnades nya marknader för slÀpvagnar anpassade för transport av tÀvlingsbilar, verktyg och reservdelar. SÄdana slÀpvagnar gÄr att införskaffa sig idag pÄ den svenska marknaden, dock Àr dessa endast anpassade för körkortsbehörigheten BE. Detta projekt utförs pÄ uppdrag av företaget Fredrik Wagner AB, ett företag som designar och konstruerar transportband. Syftet med arbetet var att undersöka och utforska möjligheten för implementering av en ny slÀpvagnsmodell pÄ den svenska marknaden. MÄlet med arbetet var att utveckla ett slÀpvagnskoncept anpassat för utökad B-behörighet, och dÀrefter designa en CAD-modell av konceptet.Information om bilsporten och marknaden samlades in för att definiera och förstÄ problemet bÀttre.

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.