Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Torstensson, Niklas (2012): Anledningar till olikheter mellan Svenska kommuners skolkvalitet (Causes behind the differences in Swedish municipality´s quality of school) Örebro University.This essay is an explorative case study that will compare four Swedish municipalities quality of local school system against the municipality ´s backgrounddata and a governing document: Skolplan. This study begins in a previous benchmarking study made by one of Sweden?s teachers unions Lärarförbundet. This is a statistical study that ranked the Swedish municipalities against each other?s according to their accomplishments in a number of areas related to their school systems.

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende.

Följande uppsats är skriven på uppdrag av Göteborgs Spårvägar med syfte att kartlägga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, då kvinnor idag är i en klar minoritet i organisationen. För att uppnå vårt syfte har vi under arbetets gång använt oss av tre övergripande frågeställningar: ?Hur upplever förarna sin situation på arbetsplatsen med fokus på de kvinnliga medarbetarna, både svårigheter och möjligheter samt potential till förändring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som påverkar manliga och kvinnliga förare på olika sätt? Vilka är i så fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen ändra arbetsförhållandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom två kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med två arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av både männen och kvinnornas syn på verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Torstensson, Niklas (2012): Anledningar till olikheter mellan Svenska kommuners skolkvalitet (Causes behind the differences in Swedish municipality´s quality of school) Örebro University.This essay is an explorative case study that will compare four Swedish municipalities quality of local school system against the municipality ´s backgrounddata and a governing document: Skolplan. This study begins in a previous benchmarking study made by one of Sweden?s teachers unions Lärarförbundet. This is a statistical study that ranked the Swedish municipalities against each other?s according to their accomplishments in a number of areas related to their school systems.

Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2FE02E Ämnesfördjupande arbete i logistik, VT 2010Handledare: Helena Forslund Examinator:Petra AnderssonNyckelord:spareparts, logistics, inventory managements, forecast, information flow, communication och warehouseTitel:Lagerstyrning av reservdelar: En studie av industriföretag i SmålandBakgrund:Eftermarknadens storlek har vuxit parallellt dess betydelse för företag. Detta talar för att lagerstyrningen av reservdelar blir allt viktigare för den totala prestationen i företag, speciellt med hänsyn till dagens konkurrenssituation.Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur industriföretag arbetar med lagerstyrning av reservdelar. Vidare skall studien identifiera och diskutera de bakomliggande orsakerna till industriföretagens arbetssätt beträffande lagerstyrning av reservdelar. Slutligen skall studien se hur lagerstyrningen av reservdelar i företagen kan förbättras.Metod:En tvärsnittsstudie har genomförts, byggd på sekundärdata samt empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskt ramverk:Det teoretiska ramverket baseras på relevant litteratur om lagerstyrning med avseende på prognostisering, lagerdimensionering och informationsflöde, i syfte att förmedla författarna och läsaren de kunskaper som krävs för att bygga vidare på arbetet samt förstå dess kontext.Empiri:Empirin baseras på intervjuer med Thomas Arvidsson, delägare på Fläktgruppen AB, Gullwei Åkesson, ansvarig för reservdelar på Rottne Industri AB, Bruno Rappner, ansvarig reservdelar på IV Produkter AB, samt Niklas Morstedt & Charlie Gunnarsson, lageransvarig respektive produktionsansvarig på Wexiödisk.Slutsats:Samtliga företag delade upp sina reservdelar i kritiska och icke-kritiska men de har inga tydliga gränser för denna klassificering. För att förbättra företagens prognoser är en tydlig uppdelning en fördel.

Sammanfattning Titel: Fallstudie av SJ:s krishantering och varumärkesuppbyggnad Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Madeleine Olsson och Serin Marangoz Handledare: Jonas Kågström Datum: Maj 2010  Syfte: Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur en kris påverkar företagets varumärke samt jämföra huruvida SJ:s krishantering stämmer överens med teorin. SJ:s kriser har resulterat i att konkurrensen blir större och att de tappar allt för många kunder som numera väljer andra bolag eller andra transportmedel. Vi vill veta hur SJ arbetar för att få dessa kunder att välja SJ som transportmedel igen.Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden och därigenom samlat in vårt empiriska material genom intervjuer. Den kvalitativa metoden passar oss då vi valt att göra en fallstudie där vi vill få en djupare förståelse i hur SJ arbetar med sin krishantering och varumärkeskris samt hur de arbetar för att bygga upp sitt varumärke efter de senare årens problem som varit förknippade med SJ. Ett av tillvägagångssätten var att intervjua flera olika personer som arbetar inom olika avdelningar på SJ:s huvudkontor för att få ett sådant brett material som möjligt.

Syfte: Studiens syfte är att dels belysa hur elevers matematikspråk utvecklas genom problemlösning och dels belysa om denna utveckling skiljer sig mellan barn med försenad språkutveckling och andra barn.Teori: Den teori som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. En del av syftet med studien är att studera kommunikationen och interaktionen mellan elever och mellan elever och pedagoger. Fokus ligger på den sociala kontexten och den kultur barnen lever i. Därmed kommer studien till viss del även ha socialinteraktionistiska och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Det finns även en kritisk teoribildning med i forskningen då den är avsedd att vara en förändringsprocess där insamlingsmetoden är deltagande observation och samtal, där dokumentationen och analys är en del av förändringsprocessen.Vygotskij utvecklingsteori med begreppet den proximala utvecklingszonen kommer också ligga till grund som teori.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll på svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren från Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgång att värna om än en kostnad. För att företaget ska kvarstå som en framgångsrik aktör på marknaden krävs det att medarbetarna ständigt utvecklas och försörjs med rätt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student från KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag på hur deras utvecklingssamtal kan nå högre kvalité.Syftet är att undersöka hur utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare på ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som består av medlevande observation, enkätstudier samt fokusgruppssamtal.

skogsföretagens långsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen från strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för långsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras på ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar åtgärderna slutavverkning och gallring.