Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori.

Bakgrund: Omvårdnadsepikrisen är den utskrivningsanteckning som sammanfattar viktiga händelser under en patients vårdtid rörande omvårdnadsfaktorer när vårdepisoden tagit slut. Termen omvårdnadsepikris ingår som ett så kallat huvudsökord i den svenska dokumentationsmodellen VIPS. Denna modell har tagits fram för att ge stöd åt de olika delarna av omvårdnadsprocessen. Neuropsykiatriska kliniken, avd 1 (NP) vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS) genomför ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande utformningen av omvårdnadsepikriser vari denna studie ingår som en del. Syfte: Att undersöka vilken betydelse omvårdnadsepikrisen utfärdad av NP har som underlag i det fortsatta omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård, särskilda boenden samt korttidsboenden. Metod: Kvalitativt och kvantitativt utformad enkätstudie baserad på ett strategiskt urval och presenterat med hjälp av en deskriptiv analysmetod.

Anorexia nervosa är en vanlig ätstörning och drabbar oftast tonårstjejer. Det finns ingen förklaring till varför en person utvecklar anorexia nervosa, däremot är det en del faktorer som är vanligt förekommande. Det kan handla om framställningen av det kvinnliga och manliga idealen i samhället, men även om personens låga självkänsla och behovet av kontroll. Eftersom det är vanligast att utveckla anorexia nervosa i puberteten vill vi se vilken kunskap elevhälsovården, det vill säga skolsköterskor och kuratorer, på högstadieskolor i Malmö har. Något som vi vill undersöka är om skolorna har några förebyggande insatser gällande anorexia nervosa.

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

The aim of the present literature review was to describe and evaluate the effects and experiences within the complementary approaches such as aromatherapy, tactile massage and acupuncture amongst palliative care patients. Search through Medline (through Pub Med) database and additional manual search was conducted. In total 16 articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The result was presented under respectively category: aromatherapy, tactile massage and acupuncture. Physical and psychological effects as well as experiences from the treatments were also documented under the different complementary approaches.

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ?bristande strategier att handskas med känslorna?.

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel.

The aim of this study was to examine why young females develop self-harm behaviour. We also wanted to look at the differences between young females born in foreign countries and young females born in Sweden and investigate if there were any differences regarding the reasons for developing self-harm behaviour and the actual extent of the self-harm behaviour within the group. We used a qualitative method and performed interviews with nine professionals that work with young females with self-harm behaviour. To be able to analyse our qualitative interviews we used concepts such as modernity, anomie, safety and cultural differences in the bringing up of children. The results of this study shows that self-harm behaviour is a symptom of excessive anxiety, which can be caused by a number of reasons, such as childhood trauma or great demands in modern society.

Background: A common view about people with diagnosed psychosis is that they are socially withdrawn and that they neither cope nor want to engage in social relationships. Newly published specialist books on this subject also support this view.Aims: To unveil further dimensions of the phenomena by explorative analyzing consumers? own depictions about their ?social relationships".Method: The material is taken from a larger study that followed consumers regularly during a lapse of 3 years. Within this material 15 interviews from three respondents were chosen, a selection which gives maximal spreading concerning age, sex and background. The interviews where analyzed by methods based on Grounded Theory.Results: Three main dimensions were identified: supportive relationships, difficulties and social withdrawal.

Introduction: Breast pain, mastalgia, is a common problem for many women. The pain can cause so much concern that the woman seeks help in health care. The cause of concern is often that that the pain may be due to breast cancer. Women with mastalgia are referred for mammography to investigate the cause of the pain. Experience says that the mammography is mostly normal.Aim: The aim of the study was to get an overall picture of the results of the mammograms performed on Mammography SU / Sahlgrenska in 2011.

Palliativ vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnaden, be-greppet palliativ innebär att lindra symptom utan att bota. Sjuksköterskor som arbetar inom området blir utsatta för en arbetsmiljö som bitvis kan upplevas som skrämmande, samtidigt som det ibland är en givande och utvecklande miljö. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att få utrymme att ventilera sina känslor, att nå fram till patienter och närstående, att känna stress och hjälplöshet och att arbetet känns givande och utvecklande.

Pastern dermatitis is a common condition among horses. It is a symptom, a reaction in the skin of the pastern rather than a diagnose. There are a lot of homemade treatments when you ask horse owners how they handle pastern dermatitis, but what does the science say about how it should be treated? Today there is a growing problem with antibiotic resistance, but how good are the veterinarians on testing for resistance before they describe antibiotics? Bacteria and fungus is seldom the primary cause for pastern dermatitis, the reaction is often secondary to environmental factors. It?s difficult to diagnose the primary factor and it´s even more difficult when the horse has been treated in different ways before the veterinarian gets involved.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Syftet med detta arbete är att underlätta hur man skall gå tillväga när man som polisman ska avgöra om skälig misstanke föreligger vid ringa narkotikabrott. Vi vill även försöka förklara begreppet skälig misstanke. Detta för att underlätta arbetet mot ringa narkotikabrott som vi snart kommer att ställas inför. För att få svar på vår frågeställning har vi läst utlåtanden från JO, förarbeten till narkotikastrafflagen, samt kommentarer till Rättegångsbalken. När man som polisman skall göra bedömningen om skälig misstanke föreligger är det viktigt att man inte enbart tittar på subjektiva omständigheter som t ex att personen i fråga är en känd missbrukare eller påträffas i narkotikasammanhang.