AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och år: Vårterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlärningssvårigheter, elever i behov av särskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lärandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om Neuropedagogik och varför det är positivt att använda sig av i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord på en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes på Eaton Arrowsmith School som riktar in sig på elever som har inlärningssvårigheter där de med tar hjälp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjälpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en rektor, en vise rektor och två elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur ställs sedan emot svensk forskning som behandlar samma ämne.Resultat:Baserat på undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som använts så har vi kommit fram till att för elever som har inlärningssvårigheter kan Neuropedagogik vara dem till stor nytta.

Arbetets syfte är att få en bred kunskapsbas för att förstå vad koncentrationssvårigheter är och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien är även att söka förslag till handling för att stävja koncentrationssvårigheter. Det är en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svårigheter. Med hjälp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten på just den här yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvårigheter till hjälp för förståelse av begreppet.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla.

Uppsatsen är en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlägga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svårigheter. I arbetet framgår hur svårigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man på bästa sätt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vår studie är att dyspraxibegreppet är ett mångfacetterat begrepp med olika definitioner beroende på i vilket land man befinner sig. Det är i hjärnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svårigheter i främst tre specifika områden nämligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsättet är ett ypperligt sätt att se på individens svårigheter men även att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan få barnen att utvecklas i positiv riktning och behålla lusten att lära. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjärnan fungerar och vad Neuropedagogik är. I Neuropedagogiken arbetar man med att på ett aktivt och medvetet sätt stimulera människans kreativitet, tankeförmåga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan få eleverna att använda alla sina sinnen och ge stimulans till båda hjärnhalvorna.

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna.