Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården.

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vården. Studiens frågeställningar berör en rad frågor som handlar om vårdpersonalens i allmänhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvårigheter som kan uppstå i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan använda sig av för att bemöta och åtgärda dem. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, men det är också ett demokratiskt land där alla människors rätt till vård med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, är garanterad enligt den svenska sjukvårdslagen grundläggande.När det gäller metoden så bygger studien på en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vårdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannläsning av artiklarna och jämförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvårigheter, men också de åtgärder och strategier, som kan leda till en vård med god kvalité.

Bakgrund: Subaraknoidalbl?dning ?r en allvarlig och potentiellt livshotande hj?rnbl?dning som kr?ver intensivv?rd. Traditionellt har dessa patienter h?llits i s?ngl?ge p? grund av risken f?r komplikationer, trots att det saknas evidens som st?der denna praxis. Tidig mobilisering anv?nds inom intensivv?rden f?r att minska komplikationer och f?rb?ttra ?terh?mtning, men dess effekter p? patienter med subaraknoidalbl?dning ?r inte tydligt kartlagda.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra respiratorvårdade patienter där både verbal och icke verbal kommunikation är en utmaning.Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor möter dagligen respiratorbehandlade patienter som vårdas på grund av svåra sjukdomstillstånd. Denna patientgrupp upplever måttlig till svår smärta och intensivvårdssjuksköterskan ställs inför utmaningen att ge en adekvat smärtlindring. När dessa patienter inte kan kommunicera verbalt måste bedömningen av patientens behov ske utifrån tolkningar av kroppsspråk, ansiktsuttryck och fysiologiska reaktioner.Design: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.Metod: Sex intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar vid samma sjukhus i norra Sverige intervjuades hösten 2014 med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier och elva subkategorier framkom.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: att hitta en hållbar medicinsk och omvårdnadsmässig smärtbehandling, att skapa en ömsesidig kommunikation är en utmaning, samarbete och utbildning skapar förutsättningar för en patientsäker vård.Konklusion: För att optimera smärtlindring till respiratorvårdade patienter krävs både omvårdnadsåtgärder samt farmakologisk behandling. Det finns en rädsla att underbehandla smärta vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och frustration.

Demenssjukdom är ett vanligt tillstånd som ökar med stigande ålder. Tillståndet leder till svåra psykiska och sociala handikapp och har en dödlig utgång. Patienter med demenssjukdom får mindre smärtlindrande behandling än äldre patienter med bibehållen kognitiv förmåga, trots att de troligen kan känna smärta i samma grad. Vid avancerad demenssjukdom kan patienten ha svårighet att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har ett yrkesansvar att sörja för en god omvårdnad.

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstånd när magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredställande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning är den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie från 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark är 2,8 patienter/miljoner invånare/år. Vanligen är patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ?Quality of life is defined as individuals? perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan på livskvaliteten.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård.Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ?Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård? och ?Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede?. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.

Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

Bakgrund. Skratt och humor inom vården kan minska stress, oro, rädsla och utbrändhet. Humor kan även bygga relationer och lätta upp stämningen. Humor kan användas som kommunikationsmedel mellan människor. Syfte.