Bakgrund: Anorexia Nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexiaNervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia Nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia Nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia Nervosa upplever vården.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia Nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia Nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

SAMMANFATTNINGTitel: Ortorexia Nervosa- Hälsa som blir ohälsaInstitution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeKurs: Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Bergendahl, Jessica; Östman, EvelinaHandledare: Ekberg, JoakimSidor: 23Månad och år: 06/2014Nyckelord: Ortorexia Nervosa, Hälsa, Psykisk ohälsa, Medias påverkanBakgrund: En ny hälsosam livsstil börjar ofta med en god intention, men ibland kan den hälsosamma livsstilen gå för långt. Ortorexia Nervosa var från början tänkt som ett sätt att benämna en grupp patienter med liknande problematik, tills det framkom att detta var något som behövde undersökas närmre. En person med ortorexi är besatt av en hälsosam diet som istället kan bli farlig. Mål: Att beskriva vad ortorexi innebär, vilken sjukdomsstatus den har samt om det finns klara direktiv kring behandling.Metod: Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar samt genomfört intervjuer med personer som har behörig kompetens kring ortorexi. En kvalitativ innehållsanalys har använts.Resultat: Ortorexia Nervosa är ingen diagnos.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia Nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia Nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.

Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia Nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Anorexia Nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia Nervosa.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia Nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia Nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia Nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia Nervosa upplever vården.

Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i anorexia Nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har anorexia Nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia Nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia Nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

BackgroundAnorexia Nervosa is a growing problem in society and it is most common among women. It is a complex disease that affects both the mental and the physical health. The disease expresses itself differently from person to person, therefore, treatment should be individualized. Nurses need to gain insight into how patients feel about the treatment in order to understand their experience. Previous studies use statistical research to evaluate treatment.

Background: Anorexia Nervosa is a disease that often strikes teenager girls. The causes of the disease are not entirely known, but there are redeemed and maintenanced factors. The factors describes as biological, psychological and sociocultural. Aim: The aim of the study was to illuminate the nurses problem in caring of girls that developed anorexia Nervosa. Method: The method of this essay is a literature study.

Anorexia Nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia Nervosa.