Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa.

Ätstörningar som anorexia Nervosa (AN) och bulimia Nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem som kan orsaka oral ohälsaStudiens syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka orala problem som förekommer vid AN och BN.Material och metod: Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Material samlades in via sökningar i databasen Web of Science. Resultatet baserades på en sammanställning av sju vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att ett flertal studier har redovisat förekomst av orala förändringar vid diagnoserna AN och BN. Mest förekommande var dentala erosioner och hypertrofi av glandula parotis. Men även förekomst av karies, parodontal sjukdom samt orala slemhinneförändringar och infektioner framgick.Slutsats: Slutsatsen med denna studie visar att de mest förekommande orala problemen som uppstår vid AN och BN är dentala erosioner samt hypertrofi av salivkörtlarna, även orala slemhinneförändringar och infektioner förekommer..

Anorexia Nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia Nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia Nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Bakgrund:anorexia Nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia Nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende.

Anorexia Nervosa is a severe and multifaceted eating disorder generally found in the female population. Throughout anorectic starvation relationship related conflicts revolving round power and autonomy are bound to happen. For that reason the most crucial part of treatment should be to build a trusting relationship.The aim of this study was to describe relationship promoting strategies a nurse can use during care of anorexia Nervosa patients. This literature study derives from a qualitative analysis of scientific articles. The findings indicate on five different strategies a nurse can use during care of anorexia Nervosa patients.

Anorexia Nervosa är den allvarligaste formen av ätstörning och sjukdomen är idag ett globalt problem. Det är inte bara den enskilda individen som påverkas av sjukdomen utan ätstörningen innebär ett stort lidande och är enormt påfrestande för hela familjen. Det finns fortfarande bristande kunskaper i hur sjuksköterskan bäst kan hjälpa och stödja de anhöriga och därför är det inte ovanligt att familjen möts av bristande förståelse från hälso- och sjukvården. Syftet var att belysa erfarenheter av att vara anhörig till en person med anorexia Nervosa. Studien genomfördes som en litteraturstudie där resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Orthorexia Nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- ochsjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. Iförlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftetmed detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för attidentifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia Nervosa samt belysahur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes varen litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia Nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia Nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia Nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

Orthorexia Nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- och sjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. I förlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftet med detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för att identifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia Nervosa samt belysa hur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia Nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden.

Syftet med denna studien är att undersöka idrottslärares kunskaper om anorexia Nervosa samt deras preventiva bemötande på högstadiet respektive gymnasiet. Vidare syftar studien på att undersöka om idrottslärarna anser sig har lättare att upptäcka anorexia Nervosa än andra lärare. Sex idrottslärare deltog i undersökningen och informationen har insamlats via intervjuer, där vi utgick från i förväg fastställda frågor. Utrymme gavs till vidareutveckling av frågorna under själva intervjun. Materialet har bearbetats med en kvalitativ ansats.

Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia Nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia Nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia Nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Bakgrund: Sjukdomen anorexia Nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia Nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.