Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

The study takes place in the capital of Sweden, Stockholm. It focuses on how the past reforms since the 90s have changed the teachers? occupation as a profession.The study is partially based on analysis of prior research and documents related to the thesis. The cornerstone of it is based on four immerse interviews carried out in three different schools. Two of which were private schools and the third is a municipal school.

My purpose with this thesis has been tostudy the intersection between Landscapearchitecture and Land Art. They both relateto the landscape in some way whetherit is to the urban landscape or thenatural landscape.What tangent points are there betweenthese two subjects, and can you learnsomething of the artists approach to thelandscape?Land Art is an art movement that began inthe late 60?s, what links are there to thecurrent landscape?Last summer, I travelled around the U.S.for a month and visited the three classicLand Art projects. Lightning Field in NewMexico, by Walter De Maria, Sun Tunnels inUtah, by Nancy Holt and the Spiral Jetty,also in Utah, by Robert Smithson.The sites where visited from half a day upto 24 hours and was described and analyzedwith text and photographs.To visit these sites has been crucial formy thesis and will affect my future workas a landscape architect. The use of themethod has been a thought of mine for along time, particularly to analyze ordescribe a landscape with images.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Weland AB Àr ett familjeföretag som startade 1947 med sitt huvudkontor i SmÄlandsstenar. HÀr finns ungefÀr 250 anstÀllda som jobbar pÄ ca 60 000 kvadratmeter. Ryggraden i Welands verksamhet Àr tillverkning av pressvetsad gallerdurk som gÄr att se i konstruktioner som trappor, bÄde spiral och raka.Projektet grundar sig i att ljudnivÄn vid en maskin för kapning av gallerdurk Àr hög och dÀrför har personalomsÀttningen ocksÄ varit hög. Syftet med projektet Àr att konstruera komplement till en kapmaskin för att göra den helautomatisk. Det skulle göra att en operatör inte behöver vara nÀrvarande mer Àn för att förse maskinen med material, programmera maskinen och bortföra pallar med fÀrdigt gods.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per Är. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen Àr att alla ska kunna delta i upphandling pÄ samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att frÀmja deltagandet av SME-företag i upphandling sÄ Àr det fortfarande en liten andel som deltar. För att fÄ svar pÄ varför det fortfarande var brist pÄ anbud frÄn SME-företagen sÄ undersökte vi hur företagen uppfattade pÄgÄende och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begrÀnsades till omrÄdet livsmedelsupphand-ling.

Detta arbete Fokuserar pÄ att belysa och öka förstÄelsen kring fördelarna för vÀrdföretag utsatta för olaga kopierings- och plagieringsverksamhet. Globaliseringen tillsammans med den hastiga teknologiska utvecklingen har skapat möjligheter för utomstÄende företag att basera sin produktion och försÀljning pÄ kopiering av andras innovationer, varumÀrken och produkter. Eftersom plagiering och produktkopiering har pÄ senaste Är intensifierats i bÄde tillverkning och handel, rÀcker inte de gÀllande rÀttsreglarna till för motarbetning av problemet. Tidigare undersökningar och teorier har mestadels inriktat sig pÄ de negativa aspekterna produktkopiering bringar samt hur man bekÀmpar dessa. DÀrför försöker denna studie inta ett annat perspektiv och belysa positiva aspekter av produktplagiering för vÀrdföretag.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.