Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.

Kinnarps AB är ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har många produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela världen. De normala leveranstiderna är två till fyra veckor men för närvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlängts då efterfrågan gått upp kraftigt.Produktionen präglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebär att den långsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrågeinformation som finns tillgänglig är svår att tillämpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjälp av mer utvecklade prognoser är förhoppningen att bättre kunna hantera efterfrågevariationer så som säsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbättringsområden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie på Kinnarps AB.

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat Rätt Metod, med det primära målet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis också kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbättring av arbetsmiljön. Syftet med vårt arbete är att ta reda på huruvida Rätt Metod har lett till förändrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och på vilket sätt det yttrar sig. Vi undersökte åsikterna hos åtta maskinförare och två produktionsledare med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Under våren 2009 blev Umeå kommun intresserade av att göra en utvärdering av bostadsområdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvärdera det befintliga bostadsområdet Tomtebo för att kunna lära av detta, och på sätt förbättra framtida utveckling av bostadsområdet.Syftet med arbetet och utvärderingen är alltså att den ska ligga till grund för en förbättring av samhällsutvecklingen i Umeå kommun. Arbetet är begränsat till att endast handla om Tomtebo i Umeå kommun, och genom hela arbetet har svar på frågan ?Hur har Umeå kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? eftersträvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkätformulär som skickades ut till Tomtebos invånare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulär.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.

Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring.Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål. Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter.

Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska sträva åt samma håll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete är samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vår studie har visat att det är viktigt att fokusera på företagets, eller projektets, interna styrkor, såsom kommunikation och planering för att lättare kunna hantera de externa faktorerna som inte är påverkningsbara i samma utsträckning som de interna.