På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hållbar utveckling, spårväg och städers varumärke. Med utgångspunkt i europeisk planering har en fallstudie av städerna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de drivkrafter som ligger bakom byggandet av spårväg. I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att få en förståelse varför läget ser ut som det gör idag. En genomgång och förklaring av begreppet hållbarhet görs också samt en undersökning kring marknadsföring av städer och begreppet ?place branding?. En analys av styrande dokument och information från kommunerna har gjorts för att ta reda hur de motiverar valet av spårvagnstrafik med fokus på hållbarhetsaspekterna. Slutligen har resultatet av analysen jämförts för att se vilka slutsatser som gick att dra utifrån det insamlade materialet. Några av slutsatserna är att spårvagnsbyggande kan användas som en del i arbetet för att marknadsföra en mer hållbar stad samt att det finns politiska drivkrafter bakom valet av spårvagn som kollektivtrafikmedel..

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel där jag beskriver medborgardeltagandets förutsättningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poäng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillväxt, total kravbild Syfte: Vårt syfte är att studera vilka förutsättningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan på denna process. Utifrån dessa analysresultat avser vi delge ett antal åtgärdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts, där vi jämfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende på kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affärsområdet Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat.

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika gymnasieskolor.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning..

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

It might seem obvious that public opinions should be included in the planning process. However, it is not clear to what extent. Statutory forms of public participation attract little interest since many people feel that it is hard to make a difference. The purpose of this study was to engage those that normally do not get to speak their mind in the planning process. In this study, two methods for conducting ?on-street surveys? were investigated.

Vilhelmina är en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vända trenden krävs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att återvända till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnära boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhälsan och trivseln i alla åldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjälp av en innehållsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som är viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen på ett hållbart sätt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjälp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv på skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har använts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mångbruk.Därefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan åstadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig målgrupp och i konkret planering satsa på attraktivt boende med beaktande av skogsskötselåtgärder för estetiska och sociala värden i naturmiljöerna, samt förbättrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Lean is a production philosophy which is about increased resource use while meeting customer requirements. The foundation of lean comes from Toyota and their production philosophy The Toyota Way. Professor Jeffrey k. Liker has worked with Toyota's production philosophy and Lean for a long time and has created a 4 P model and 14 principles that characterize the Toyota production system (TPS), which many sources refer to.The aim of my work is to study the working procedure of asphalt projects from sales to the laid asphalt with a focus on planning and production management. The goal is to examine how the lean philosophy can be applied in planning and production to simplify the flow of asphalt projects based on Likers model and principles.

Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång.