I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvärden i den svenska fjälen. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjällen påverkar den naturmiljön som finns där. En del av syftet består av att studera hur turismen påverkar planeringen, en annan del är att se hur naturmiljön påverkas av exploateringar. Genom exempel i från den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts på Rödkullen i Åre, ett naturområde som inom snar framtid ska exploateras.

This essay tries, in different levels, to explain and create a deeper understanding for the phenomena ?private security companies?. By using Mary Kaldors theory about new wars, I will come to the conclusion that the insecurity that these wars create is an important part in understanding the emergence of a security need that these private security companies can provide. Later I investigate and explain howthe neoliberal privatization policy that is spreading through the world today has laid ground for development of the private security industry. When I have answered these questions I analyze how the private security companies can affect the state, war and peace both positively and negatively.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Hemtjänst är ett bistånd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsättning såsom ålder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsättning. Det dagliga arbetet i hemtjänsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs är olika på regional, lokal och individ nivå. I takt med samhällsutvecklingens krav på effektivitet och kvalitet ställs hårdare krav på hemtjänstens verksamhet. Personalen i hemtjänsten ska uppnå goda resultat med sitt arbete till en så liten kostnad som möjligt för kommunen.

Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

The increasing significance of social economy as a concept is linked to general global processes such as the crisis of the welfare state, neoliberal globalization, anti-bureaucracy tendencies and decentralization, but also to a growing political interest in human rights and social development. In Sweden the idea of the social economy generates wide support within civil society as well as within the government and across party political boundaries. Furthermore, what is problematic in this context is the fact that the discussions on the subject tend to be relatively uncritical and often it seems as if though the expansion itself is the main objective. The emphasis on cooperation and the third sector in terms of welfare production implies a set of risks in relation to state responsibility, democracy and the autonomy of civil society. This paper aims to explore those risks and how they can be dealt with within the Swedish context..

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld.

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century?s discussions about social imbalance in recruitment to higher education.

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Abstract1994 trädde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremål för en intensiv debatt mellan dess förespråkare ochmotståndare. Vi har i vår studie valt att uppmärksamma två sfärer i detmexikanska civilsamhället, som på olika sätt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa ärdelar av zapatiströrelsen samt nätverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen är EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att använda oss av begrepp från framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstånd mot neoliberal globalisering kanuppstå och artikuleras.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..