Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete.

Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

De svenska städerna har genomgått en omvandling gällande synen på kollektivtrafik. För hundra år sedan var spårvägen det vanligaste kollektiva färdsättet. Sedan dess har städerna genomgått stora förändringar men det intressanta är att allt fler städer väljer att gå tillbaka till spårvägstrafik. Detta fenomen ville jag undersöka lite närmare och resultatet är dettta kandidatarbete med Malmö som föremål för fallstudien.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie..

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som förespråkar barn och ungas rättighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förståelse för vilka förutsättningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser står inför i frågan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstå dagens förutsättningar så måste man förstå de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhället har på barn som medborgare och aktörer i vår fysiska planering. Genom en djupgående litteraturstudie läggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna när det gäller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring ämnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och påverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och främst med fokus på ratificeringen av FN:s barnkonvention som förespråkar barn som egna individer kapabla att agera i frågor som berör dem och dess närmiljö.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna.

Fastän psykologer och psykologins ställning i samhället ofta sägs ha förändrats så finns det väldigt lite forskning gjord på yrket. Särskilt saknas det studier som inriktar sig på att undersöka omdaningar i den svenska psykologprofessionen över tid. Syftet med uppsatsen är att granska, beskriva och analysera den svenska psykologprofessionen mellan åren 1990 och 2010. Studien empiriska material utgörs av de nummer av Psykologtidningen, vilket är Svenska Psykologförbundets officiella tidning, som utgivits under dessa år. Dessa har analyserats med hjälp av en diskursanalytisk ansats som utgår från de metoder och teorier som den franska historikern och filosofen Michel Foucault utarbetade.

Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel. Texten för varje ämnesområden är baserad på litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina Håkansson har sammanställt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för räddningstjänst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Syfte: Att undersöka huruvida outsourcing används som enpausknapp för att skjuta upp problemet och i framtidenta ställning till funktionens vara eller icke vara inomföretaget samt studera vad som görs under tidenfunktionen är outsourcad och om detta möjliggörinsourcing för företaget. Slutsats:Ett mönster infinnes i de tidiga stadierna av outsourcing. Ett uttalat beslut eller planering förinsourcing är sällsynt. Företagen använder olikatillvägagångssätt angående förberedande för eneventuell insourcing..

Inom byggindustrin har man sett en nedgång i produktivitet de senaste åren och trots att motivation är en primär faktor för bra arbetsprestation och produktivt arbete, finns det få studier som fokuserar specifikt på vad som motiverar byggarbetaren. De studier som faktiskt finns verkar dock missa lagbasens stora inflytande och påverkan på yrkesarbetarnas motivation, vilket den här uppsatsen har avsett att undersöka närmare.Syftet med studien var därför att förstå vad som motiverar och inte motiverar yrkesarbetaren samt förstå vilken roll och inverkan som lagbasen har på yrkesarbetarens motivation. Lagbasens stora inflytande på arbetslaget verkar ha kringgått forskningen inom byggindustrin och därför avser det här examensarbetet att framhäva den här viktiga rollen. Arbetet är utfört på byggföretaget Skanska under vårterminen 2015 där intervjuer har skett med anställda yrkesarbetare, lagbasar och arbetsledare. Resultatet från studien visar bland annat att yrkesarbetare är stolta arbetare som vill skapa en kvalitativ slutprodukt. Stillestånd och ändrad planering är vanligt förekommande men är ett hinder för deras skapande och en påtaglig demotivator i arbetet.

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.

Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 2002 med avgränsningen Teknisk försörjning, transporter och transportanläggningar samt Hantering av farliga ämnen..

ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.