Syftet med denna uppsats är att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovärdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovärdighet skänker legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig på en jämförande fallstudie om två företag. Undersökningspersonerna består huvudsakligen av intressenter eftersom det är intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhålla legitimitet tack vare en trovärdig miljöredovisning men denna trovärdighet skapas inte genom en revision. Det inte är på grund av brist på förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovärdig tack vare en revision.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i åldrarna 18-25år som lever på försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den påverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjänsten och arbetsförmedlingen..

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer våra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vår uppsats är att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial från PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en närmare analys av materialet så såg vi flera intressanta tendenser, där detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket på retorik. Vidare såg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gärningen för förmånstagare som ett sätt att existera på marknaden,där företag och organisationer allt mer måste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nästan paradoxaltatt förmånstagarna som ändå är grunden för PostkodLotteriet och som tydligt är ibehov av att synas på marknaden i kombination med andra företag, till viss del självabidrar till att upprätthålla ett avstånd och ?ett tredje rum? till dem man hjälper genomatt låta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer på samarbetet..

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushåll väljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR påverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgångspunkt. Metoden är kvalitativ, med insamling av primärdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushåll som tackar nej till reklam. Sekundärdata har hämtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranät används, upplevs och skullekunna förbättrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna på Wallenstam upplever intranätet samt identifiera möjligaförbättringar utifrån organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare på Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nå framgång med sitt intranät måste organisationen arbetapå flera plan. I stora drag handlar det om att det från ledningsnivå måste finnas en konkret plan förhur intranätet ska användas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjälp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lättillgänglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel på vilken vinning det ger både medarbetarna självaoch organisationen i helhet. Grundläggande är också att bygga intranätet efter medarbetarnas behov? såväl informativa och kognitiva som personliga och sociala.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Bäckahästen är inom nordisk folktro ett vattenväsen i hästgestalt med stor förvandlingsförmåga. Då han visar sig i mänsklig gestalt, kallas han Näcken. Karakteristiska sägner berätta, hur han lockar barn att rida på hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade föreställningar och sägner om vattenhästar  påträffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. Så visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig släktskap med våra bäckahästsägner, och den forniriska traditionen.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.