Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur några tysta elever i skolsvårigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svårigheter de upplevt? Hur är det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lärare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fått och upplever de att det överensstämmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras självbild och självkänsla?Teori och metod:Studien utgick ifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats där respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att ställa följdfrågor skulle finnas.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdare inom äldrevården upplever sin arbetssituation. Metoden som använts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett så stort område som möjligt av äldrevården skulle ingå i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien på skandinavisk äldrevård.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling riskerar att få svåra biverkningar. En av dessa är oral mukosit. Oral mukosit kan försämra en persons hälsotillstånd så mycket att ens självkänsla och livskvalitet rubbas. Oral mukosit kan orsaka tugg-, svälj- och talsvårigheter vilket kan leda till undernäring och viktminskning som i sin tur kan leda till försämrat allmäntillstånd. Oral mukosit påverkar patientens välbefinnande negativt.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan känna sig sårbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan påverkas både positivt och negativt av bemötandet från både handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande från handledare och övrig personalgrupp och hur detta påverkar förmågan att utföra omvårdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande från handledare; Bemötande från övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktäriserades av vänlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dåligt bemötande kunde bestå av försummelse, att känna sig i vägen och dålig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmåga att utföra omvårdnad.Slutsats: Studien påvisar att det är viktigt för studenter hur de blir bemötta på sin VFU, och vilken roll de får på arbetsplatsen.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, där utvecklingen har gått snabbt. När röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskärmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hämmad och arbetsmiljön förändrades. Nya ansvarsområden tillkom och lämnade utrymme för fler självständiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Introduktion: Sjuksköterskor arbetar idag ett stort antal övertidstimmar vilket har negativa konsekvenser för deras hälsa. Övertid ingår i en sjuksköterskas arbete om arbetsgivaren kräver det, vilket gör att de inte alltid kan tacka nej till övertidsarbete. Idag använder många arbetsgivare övertid som en sätt att lösa en underbemanning av sjuksköterskor, vilket inte bara ger konsekvenser för sjuksköterskors hälsa, utan i längden också äventyrar patienters säkerhet. Syfte: Syftet är att granska på vilket sätt övertid drabbar sjuksköterskors hälsa negativt och med det som bakgrund undersöka varför sjuksköterskor ändå väljer att arbeta övertid. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt gjord på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Friberg (2012).

Bakgrund: Jag har valt att skriva och undersöka om hur modersmålsundervisning kan påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och skolframgång. Mitt val av ämne har huvudsakligen påverkats av eget intresse men också av den aktuella debatten om modersmålsundervisning vara eller icke vara.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka om modersmålsundervisning kan ha ett positivt eller negativt inflytande på olika grundskoleelevers skolgång och framgång.Metod: För att få svar på arbetets frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod. Med litteraturgenomgången lyfter jag fram teorier och forskning inom flerspråkighet. Inom den empiriska undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer och frågeformulär. Med inspelningar av dessa intervjuer och insamling av olika data från elevernas skolresultat gör jag en analys.

Det samhälle vi lever i idag är en föränderlig värld, något som både är positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hårdare samhällsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv där hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att använda sig av nya provokativa åtgärder. Då vi skall bli poliser och detta var ett relativt okänt område för oss tyckte vi att det var intressant och värt ytterliggare studier. Vi valde att titta på begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör två provokativa åtgärder bland flera.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att analysera vilka variabler som påverkar den verkställande direktörens totala ersättning samt hur sambanden mellan dem ser ut. Examensarbetet ämnar bidra resultat till den pågående samhällsdebatten kring verkställande direktörers ersättningar.Metod: Författarna använder en deduktiv forskningsansats och utgår från en kvantitativ undersökning i form av en multipel regressionsmodell. Vid insamling av information används sekundärdata.Teoretiska perspektiv: Författarna använder sig av agentteorin samt riktlinjer för lönesättning. Vidare utgår examensarbetet från tidigare forskning gjord inom ämnet som teoretisk referensram.Empiri: Studien baseras på 42 bolag noterade på Large Cap under den studerade tidsperioden åren 2000 till 2007 samt med svensk hemvist. Data hämtas från Datastream, Avanza och företagens årsredovisningar.Resultat: Studien visar på ett positivt samband mellan verkställande direktörers förändring i total ersättning och förändring i antal anställda, överavkastning, förändring i ROA och förändring i ROS samt ett negativt samband med förändring i omsättning, VD-byte samt antal år sedan börsintroduktion.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte.