Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test.

Titel: Spegla eller granska en rådande samhällsstruktur?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Nicklas HjelmHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka den mediala bilden av skolan i Göteborgs-PostenMetod: Kvantitativ InnehållsanalysMaterial: 454 artiklar från Göteborgs-Posten under perioden 2006-06-18 ? 2007-03-31Huvudresultat:Artiklar om skolan i Göteborgs-Posten förekom främst på nyhetsplats men drygt 30 procentav artiklarna återfanns i övriga delar av tidningen.Allmänt var det en jämn spridning av artiklarna i sakinnehåll. De sakinnehåll som framför alltförekom i artiklarna var dock elever, skolfaciliteter och disciplinära frågor.Grundskolan framställdes främst negativ medan gymnasieskolan framställdes framför alltneutral. Den kommunala skolan hade procentuellt fler negativa artiklar än vad friskolornahade. Friskolorna hade störst procentuell andel positiva artiklar jämfört med vad de andraskoltyperna hade.

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

Många filosofer verkar gilla tanken om att fakta är verkliga, man menar att fakta är verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?världen? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell så tillhör fakta den ?objektiva världen?. Jag kommer här inte heller att förneka att fakta är verkliga, så jag antar att fakta tillhör den objektiva världen..

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat präglas av alltmer digitala verktyg, där digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, där även forskningen pekar på att elever i behov av särskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. Frågan är hur specialpedagoger ser på IKT och dess användningsområde? Har de samma föreställningar som forskningen lyfter fram? Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tänker kring användningen av IKT för dyslektiker. Frågeställningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, på vilket sätt de anser att IKT påverkar dyslektikers lärande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lättare måluppfyllelse samt om de anser att de har tillräcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Inledning Utgångspunkten i denna uppsats var att förutsättningarna för att etableragoda vårdrelationer påverkas av den heterosexuella norm som samhället och ävensjukvården präglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat på är begreppetheteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmänskliga relationer.Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur lesbiska föräldrar upplever vårdenföre, under och efter graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördesi databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletteradesav manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilkaanalyserades induktivt.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

Syftet med arbetet är att få veta mer om hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning. Arbetet belyser vad betygsättning innebär för dessa lärare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgår från intresset att lära sig mer om vad betygsättning innebär i årskurs 6 och hur lärare i årskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsätta elever. Det fokuserar på lärarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fått att förbereda för att betygsätta och hur de anser att professionen påverkas av detta. Det belyser hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning och vad det innebär för lärare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsättning.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden. De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern är inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006. Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.