Personer med alkohol- och/eller drogproblem är en patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i dagligt arbete. Syftet med denna litteratur-studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personer som har drog- och/eller alkoholproblem. Innehållsanalys med manifest ansats genomfördes av 22 internationellt publicerade veten-skapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier: Viktigt, men svårt och känsligt att bedöma förekomst av drog- och/eller alkoholproblem Vilja förstå en person i sin livssituation, Brist på kunskap och utbild-ning och Negativa attityder försvårar. Resultatet visade att sjukskö-terskor i allmänhet hade negativa attityder mot droganvändare, vilket ofta relaterades till kunskapsbrist, sämre omvårdnad, bemötande och behandling..

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena.

I den här studien undersöks hur lyckliga människor är och skillnader i livstillfredsställelse, mellan olika nivåer av positiva och negativa emotioner, samt vice versa. Insamling av data kommer från en databas. Frekvens analys, oberoende t-test och envägs ANOVA utfördes för att besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att de flesta människor värderar sin lycka (subjektivt välmående) positivt. Det finns signifikanta skillnader i livstillfredsställelse, mellan hög/låg och hög/måttlig/låg nivåer av positiva emotioner och negativa emotioner, samt vice versa.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka situationer som vanligen orsakar ilska hos vuxna individer, och att ur dessa försöka härleda vilka faktorer som i dessa situationer orsakat ilskan. Genom en enkätundersökning fick 55 psykologistudenter vardera beskriva två situationer som gjort dem arga, samt vad det var som gjort dem arga. På detta material utfördes en induktiv tematisk analys, vilket visade på fem olika huvudorsaker till ilska. Dessa var: Hot mot ens (eller signifikant annans) välbefinnande; Normbrytande beteende och orättvisa; Bristande kontroll över relevant situation samt förhindrelse att uppnå mål; Ens förväntningar bryts till det negativa; Negativa tillstånd. I en vidare diskussion behandlas att dessa teman förefaller passa väl in i ett evolutionistiskt synsätt på emotioner.

Allt fler studier beskriver negativ stress och dess påverkan på individen. Tidigare forskning visar att elevers kunskapsinhämtning påverkas negativt av negativ stress. Syftet med examensarbetet var att försöka utreda negativa stressorsaker i skolmiljön via två olika undervisningsmetoder. Elevernas upplevelser utvärderades via individuella enkäter i två omgångar, och via samtal i mindre grupper under lektionstid. Eleverna fann för- och nackdelar med undervisningsmetoderna.

För att möta de effektiviseringskrav som ställs på kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet är något som har ökat de senaste åren för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien är att öka förståelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalägda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos.

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid?Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning.De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.