Bakgrund: Strukturella förändringar i form av nya lagar och högre krav på att vården anpassar sig efter vårdtagarens behov, har medfört ökade krav på samarbete mellan vårdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner är teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsäker och personcentrerad vård. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med läkare inom vården. Som metod har en litteraturöversikt använts.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa.

Syftet med denna undersökning är att mäta och identifiera eventuella förändringar över tid, vad gäller arbetsmiljön och måluppfyllelsen, under implementeringen av Quadriceps-pedagogiken på Ekhammarskolan. Arbetsmiljö definieras i denna studie som mål vilka Quadricepspedagogiken vill uppnå. Med måluppfyllelse menas niornas meritvärden och andelen elever som når alla målen i nian.Studiens metod utgår från en kvantitativ longitudinell utvecklingsstudie genomförd som en survey-undersökning där resultaten tolkas med en ansats som lutar åt skoleffektivitetsforskning. Resultatet kvantifieras till ett antal positiva och negativa förändringar över tid. Mätningen av arbetsmiljön gjordes utifrån frågeställningar där man vill uppnå det arbetssätt som Quadricepspedagogiken förespråkar.

Beskriva och analysera IT-bubblan och dess efterverkningar samt konsekvenser av denna kris för de inblandade företagen. Vi har studerat hur de har förändrat sina system, arbetssätt, finansierin, tillgångar för att pasa dagens kunder och investerare..

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och Negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika Negativa konsekvenser i städerna framöver.

Bakgrunden till litteraturöversikten är att bristande kommunikation mellan vårdpersonal är den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige årligen drabbas av en vårdskada. Kommunikation ärett centralt moment i vården och innebär överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation är mångfasetterad och är en färdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten är verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jämföra omvårdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Bakgrund: Direkt självskadebeteende är ett globalt växande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt självskadebeteende innebär när en person fysiskt skadar sig själv framför allt genom skära sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sådana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begränsad kartläggning på hur vanligt detta beteende är och misstankar finns om att mörkertalet är stort. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt självskadebeteende inom somatisk vård.

Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hävdar att de använder sig av drogen i självmedicinerande syfte. Preparat såsom Ritalin och Concerta som används vid medicinering av personer med ADHD innehåller samma centralstimulerande ämnen som amfetamin. Studier har också visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrån begreppen självmedicinering och identitet, samt att spåra eventuella skillnader och förändringar i förhållande till dessa begrepp efter påbörjad medicinering med centralstimulerande läkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frågeställningar.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag väljer att arbeta i projektform. I de företag där det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna är ett lag som ska arbeta för att projektets mål ska nås, men det är projektledaren som bär det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gäller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll är krävande och för att kunna hålla kontroll på alla parametrar kan det behövas ett system. Frågan är dock om det upplevs som det hjälpmedel det är tänkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav både och? Utifrån problemområdet har följande problemformulering skapats: Vilka är konsekvenserna av användandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka är skapade för att vara ett stöd men som samtidigt påverkar arbetssättet, av projektledaren? Syftet är att genom användning av ett deskriptivt tillvägagångssätt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever användandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska.