I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnå mitt syfte om att få en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femåriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda på hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller på annat vis bearbeta barns konflikter, är till stor fördel att utgå från barnens egna tankar. Vem vet bättre hur barn brukar lösa konflikter än de själva? Men, trots att barn har många finurliga sätt att lösa konflikter på, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gärna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

Denna uppsats har som syfte att undersöka och jämföra Lijphars och Horowitz teorier om etniska konflikter. Uppsatsen tittar dels på teorierna och deras grunder och dels på fallen av etniska konflikter i Bosnien och Makedonien. Uppsatsen försöker att urskilja viktiga detaljer och utgångspunkter som ligger i grunden för teorierna och deras förslag på lösningar av etniska konflikter. Genom att undersöka Dayton ? avtalet som reglerar maktdelningen i Bosnien och författningsförändringarna i Makedonien som indirekt påverkar det multipolära systemet i landet.

Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger.Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter?Hur förebyggs och löses konflikter?Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering?Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit.Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga.

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

Konflikter finns överallt i det dagliga livet. De existerar inom individer, mellan människor, inom organisationer, mellan olika grupper och länder. Denna uppsats fokuserade på interpersonella konflikter och de olika sätt individer väljer att hantera dessa konflikter. Huvudsyftet var att undersöka konflikthanteringsstilar hos svenska studenter samt att se på skillnader mellan kvinnor och män. Ett instrument kallat Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument har använts i studien för att mäta i vilken utsträckning studenter använder sig av olika konflikthanteringsstilar.

Bråk och konflikter är något som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebär för oss att man gör något som får negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för någon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvårigheter, kränkningar, fysiskt och psykiskt våld. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. Vårt fokus har varit handlingar som hindrar och får negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka situationer dessa handlingar förekommer och om det finns någon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna. Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Syftet med min studie är att belysa vilka olika sorters konflikter det kan finnas i skolans värld, år 7-9 och hur lärare arbetar med dessa. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod nämligen intervjuer. Verksamma lärare på en högstadieskola i en mellanstor stad intervjuades. För att nå syftet intervjuades lärarna om vad de anser att en konflikt är, den vanligaste konflikten och hur de arbetar förebyggande och konkret med konflikter. Resultatet visar att informanterna anser att konflikt är ett svårt ord.

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras på f-6 skolan "Lillskolan"..

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner.Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar.I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..

I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.