Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med självskadebeteende upplever bemötandet från vårdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel användes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade på att de flesta av ungdomarna med självskadebeteende inte sökte vård då de antingen var rädda för att förvärra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vända sig. De valde att i första hand söka hjälp hos sina vänner. Resultatet visade på tre kategorier.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Bakgrund: I dagens samhälle är fetma ett välkänt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvården har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvård och det kommer att bli större inom närliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas kränkande eller fördomsfullt. Den individuella människosynen påverkar det professionella bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att ta reda på mer om olika beteendeproblem hos sällskapskatter: orsaker, frekvens, konsekvenser och hur de kan behandlas. Relevanta artiklar har hittats på PubMed och Web of Knowledge och visar att ängslighet hos katten och katter som klöser sönder möbler är de vanligaste problemen och kan ses hos var sjätte katt. Revirmarkering inomhus, aggressivitet och katter som inte är rumsrena är de problem som kattägare ser som mest allvarliga och alla tre är problem som ägare är mycket benägna att söka hjälp för. Bristande rumsrenhet är den enskilt största orsaken till att en kattägare tar sitt djur till en beteendeklinik. Beteendestörningar hos sällskapskatter kan antingen bero på eller leda till stress hos katten, vilket är en av anledningarna till varför man bör sträva efter att behandla katter med oönskade beteenden så snart som möjligt.

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer.

This is a thesis report from SLU in Skinnskatteberg, the Swedish university of agricultural sciences. This study is an evaluation of a course in attitudes and behavior for participants of the ETT- project led by Skogforsk, the forestry research institute of Sweden. They do research for the benefit of Swedish forestry. The ETT-project is a project where there are both 74 tons ST-trucks and 90 tons ETT-trucks in test on the public roads. This study is concentrated on the ST-trucks and their drivers, company owners and logistics managers. The evaluation is done by interviews with the various participants.

Utifrån mitt djupa intresse inför människors beteenden, idéer och upplevelseransåg jag det intressant att studera vilka upplevelsekvalitéer jag kunde identifiera hos deltagare inom kommersiell upplevelseproduktion. Min litteraturstudie visar att människors beteenden har förändrats i och med en ökad välfärd och numera söker många efter ett liv fyllt av mer krävande och äventyrliga friluftsaktiviteter. Ett ökat intresse för naturen och utomhusaktiviteter gör att det idag bedrivs många olika typer av kommersiella klätterproduktioner utomhus som är upplevelseinriktade. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning om klättring, samhällsekonomi, sociologi och upplevelsepsykologi. Motivet för detta examensarbete är att med klippklättring som perspektiv skapa en förståelse inför komplexiteten i fenomenet kommersiell upplevelseproduktion.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.

Majoriteten av alla dödsfall hos värphöns beror på fjäderplockning med efterföljande kannibalism. Fjäderplockningsbeteendet innebär ett mycket stort problem för äggnäringen eftersom det både påverkar fåglarnas välfärd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt äggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fåglar vars fjäderdräkt förstörts kräver mer foder för att bibehålla normal kroppstemperatur. Fjäderplockning är ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrågan på billiga ägg ökar tvingas lantbrukarna hålla fler fåglar på samma ytor.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas.

Färskvatten förutspås i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till många konflikter. Då vatten är en oersättlig resurs för såväl stat som individ är samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie ämnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frågeställningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag får nyttjas kommit till stånd?».