Hur människor tänker om sig själva och andra påverkar dem och deras liv. Detta kan bli ett problem när individen har negativa automatiska tankar, det vill säga en inre censor. Gränserna när den inre censorn med sina automatiska tankeprocesser tar över blir för individen svåra att upptäcka eftersom den inre censorn upplevs som egna tankar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den inre censorns påverkan på det egna agerandet och hur relationen mellan den inre censorn och självkänsla, positiva och negativa tankar samt attribution. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till 33 studenter vid Luleå tekniska universitet samt med intervjuer av 15 personer utanför universitetet.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Sammanfattning Titel: Organisationskultur på E.ON Värme Sverige - Ett hett ämne Författare: Viktor Josefsson, Erik Malmqvist, Oscar Pettersson Handledare: Göran Alsén, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Per Odenrick, Institutionen för designvetenskaper,Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Problemdiskussion: Vid nästan alla uppköp och fusioner talas det om olika organisationskulturer och därmed finns risken för kulturkrockar vilket förklaras som orsaken till många av de konflikter som integration mellan företag medför. För att undersöka vilka möjligheter och anledningar som finns till att förändra organisationskulturen menar en del kulturforskare att det bästa sättet är att utgå från en djup förståelse av organisationens själ. E.ON Värme Sveriges ledning känner i dagsläget att de inte har tillräcklig kunskap om deras organisationskultur. E.ON Värme Sverige är därför intresserade av att kartlägga nuläget för deras organisation, gällande de värderingar och beteenden som E.ON-koncernen tagit fram. Syfte: Syftet med arbetet är att kartlägga organisationskulturen på E.ON Värme Sverige utifrån de uttalade värderingar och beteenden som E.ON-koncernen arbetat fram (se bilaga 1).

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva Negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande.

Barnavårdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trädde den nu gällande tvångsvårdslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), i kraft. Gunnar Bramstång har funnit två riktlinjer som präglat barnavårdslagstiftningen under 1900-talet, dels rättsstatstanken, dels tanken om individens rätt att få skydd och vård av staten. Dessa två grundtankar ligger även till grund för denna uppsats där syftet är att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rättssäkerhets- och rättighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrån en rättsdogmatiskt metod.

Högtider är i Skandinavien förknippade med alkohol och festligheter, detta är en del av vår kultur. Konsumtionstillfällena är få och oftast placerade vid veckoslutet, det är mer accepterat att vara full en fredagskväll är mer än en måndagsmorgon. Beslut från regeringen avser mål och insatser för bland annat användandet av alkohol samt att minska bruket av det. Att begränsa alkoholens negativa effekter har länge varit en viktig fråga för folkhälsan. I och med detta skapades kampanjen Varannan vatten, för att minska berusningsdrickandet i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor.

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att påverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan även förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevärda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll på företagets lönsamhet. I strävan efter att nå ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter påverkas utifrån hanteringen av WCM.Metod: Studien består av en kvantitativ enkätundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det främsta motivet för att genomföra WCM. Det framgår också att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet är centraliserade och det är sällsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.

Bakgrund: HIV och AIDS är en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av världen. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bärare av HIV år 2010. HIV/AIDS är en relativt nyupptäckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rädsla och osäkerhet hos sjukvårdspersonal att vårda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS är ett laddat begrepp som ofta förknippas med rädsla, oro och ångest men även avståndstagande, osäkerhet och avsky för många individer i allmänhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjälp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvårdspersonal.