Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till hivrelaterad sjukdom och människor som lever med hiv. Ett ytterligare syfte var att granska undersökningsgrupperna utifrån urval och bortfall i de valda artiklarna som ingick i studien. Föreliggande studie har en deskriptiv design och omfattar 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet visade att negativa attityder förekom i varierande utsträckning bland sjuksköterskestudenter i alla världsdelar. Detta trots att majoriteten av deltagarna i studierna var positivt inställda till vårda och behandla människor som lever med hivrelaterad sjukdom.Faktorer som visade sig kunna påverka attityder var ålder, arbetslivserfarenhet, kunskap om hivrelaterad sjukdom och att personligen känna någon som lever med hiv.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

Inledning: För många yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa självkännedom och empatisk förmåga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lärandemålet "självkännedom" i relation till utbildning.Frågeställningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad självkännedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad självkännedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville också belysa på vilket sätt ökad självkännedom uppnåddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning år 2010 intervjuades.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund:Omkring 30 miljoner människor har genom åren dött på grund av HIV/AIDS. Det är idag en pandemi där Afrika är värst drabbat. HIV/AIDS ställer stora krav på hälso- och sjukvården och studier pekar på att negativa attityder är vanligt inom hälso- och vården gentemot patienter som är bärare av HIV/AIDS.Syfte: Att beskriva attityder hos vårdpersonal inför att vårda patienter som är bärare av HIV/AIDS.Metod:Arbetet är utformat som en litteraturöversikt där problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat på vårt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier.Resultat:Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vårdpersonals attityder inför att vårda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hälso- och sjukvården finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angående sjukdomen.

Uppsatsen bygger på ett resonemang om att partiers närhet och avstånd till varandra är föränderliga. Uppsatsens primära syfte är att undersöka om byte av partiledare i Sveriges riksdagspartier genererar större förändringar i väljarnas avståndsuppfattningar till partierna än annars. Uppsatsen avser också att mäta om partiledarbytens förändringar är positiva eller negativa och om förändringarna skiljer sig åt för ideologiskt närstående partier.Undersökningen genomförs med hjälp av statistisk analys av väljarnas partievalueringar. Det empiriska materialet utgörs av SOM-undersökningarna under åren 1995-2009. Avståndsuppfattningar operationaliseras genom väljarnas partievalueringar, alltså frågan om ogillande/gillande av de politiska partierna.Uppsatsens resultat visar att byte av partiledare har inneburit något ökade förändringar i väljarnas avståndsuppfattningar.

Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma är en allt vanligare sjukdom i världen. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade från samhället och tenderade att bli skuldbelagda för sitthälsotillstånd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvårdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vår utbildning på negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma från sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvårdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vårdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

 Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Både nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sårbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sårbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag på vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sårbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa är dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, känsligt temperament, låg självkänsla, arv, pubertetsinträde, kvinnligt kön, samt negativa livshändelser och psykiska påfrestningar.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.