Sökresultat:
2778 Uppsatser om Negativ självbild - Sida 46 av 186
Smaken av en god recension : En studie i hur konsumenters smakupplevelsepÄverkas av experters utlÄtande
Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch pĂ„verkas av den information som stĂ€ndigt omger oss vid en beslutssituation. Ămnethar lĂ€nge varit i fokus för forskning inom marknadsföring dĂ„ detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hĂ€vdar att nĂ€r vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tillĂ€ggsinformation pĂ„verkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestĂ„ende av tresteg dĂ€r olika betyg presenterades pĂ„ de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad pĂ„verkas av negativ tillĂ€ggsinformation medanmĂ€n i högre grad pĂ„verkas av positiv tillĂ€ggsinformation..
Diagnostiseringens makt; En narrativ studie om ADHD-diagnostisering
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefÀr 3-5 procent av alla barn i skolÄlder Àr diagnostiserade för. HÀlften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen Älder. Samtidigt Àr ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under mÄnga Är, dÄ somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons sjÀlvbild. Syftet var att ta reda pÄ hur vÄra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser pÄ sitt liv efter att de fÄtt sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingÄng anvÀndes för att, utifrÄn den valda frÄgestÀllningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berÀttelser.
"Att inte lÀngre kunna göra vad man vill" : En litteraturstudie om att leva med Reumatoid Artrit
Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden. Personer med RA har betydande svÄrigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL pÄverkas pÄ grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och utgick frÄn tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begrÀnsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillrÀcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv.
Referensbindning i nationella prov : En studie om sambandet mellan gymnasieuppsatsers textbindning och deras betyg
OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..
LÀrares första tid i yrket : En intervjustudie om lÀrares upplevelser av första tiden i yrket
Studiens syfte var att undersöka vad nÄgra lÀrare hade för förvÀntningar inför sin första tid som lÀrare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts dÀr Ätta lÀrare har deltagit. I resultatet kunde vi se att mÄnga av lÀrarna minns att de var förvÀntansfulla inför att komma ut i arbetslivet dÄ de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade ocksÄ nÄgra farhÄgor, dels i hur de skulle bemötas av vÄrdnadshavare och dels hur vÄrdnadshavarna skulle se pÄ deras kunskapskompetens dÄ de var nya i yrket. I resultatet framkom det ocksÄ att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lÀrare. Ett mönster vi kunde se i vÄr studie var att om den nya lÀraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om lÀraren istÀllet kÀnde att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..
LÄt oss mötas : -vad nÀrstÄende till patienter i ett sent palliativt skede behöver i mötet med sjukvÄrdspersonal.
SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmÄgan att pÄverka denna i förhÄllande till egna mÄl. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebÀra en förÀndrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvÀndig och tidskrÀvande dialysbehandling vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.
Tupp, toffel eller jÀmlik kollega? - Innebörden av att vara sjuksköterska och man
Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och mÀn har först de senaste femtio Ären fÄtt tillgÄng till yrkesomrÄdet. Med tanke pÄ att maktbalansen mellan kvinnor och mÀn i samhÀllet kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, Àr det intressant att undersöka hur mÀnnen hÀvdar sig pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vÄrdvetenskapliga databaser och tidskrifter. VÄrt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr.
Perspektiv pÄ graffiti och upplevelser av det offentliga rummet
Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.
Invandrarkvinnan i media
SAMMANFATTNING:Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. Betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting blir viktigt eftersom det pÄverkar den sociala praktiken i frÄga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det pÄverkar deras identitetsskapande. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att empiriskt undersöka hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestÄende av Ätta intervjuer.
Jag blir sÄ nervös nÀr jag ska skriva prov - en kvalitativ studie om provÄngest
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur fem elever som ligger högt pÄ en provÄngestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som lÀser i grundskolans senare Är valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgÀnglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkÀt som mÀter provÄngest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poÀng? valdes ut för intervju.
Migranters syn pÄ massturism : En fallstudie av Barcelonas stadskÀrna
ForskningsfrÄgor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskÀrna och vilken plats i samhÀllet anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhÄllningssÀtt till massturism i Barcelonas stadskÀrna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt pÄverkan pÄ migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kÀmpar för att finna sin plats i staden, men ser sig sjÀlva som Barcelonabor snarare Àn lokalbor.
Röntgensjuksköterskan och skiftarbete. Hur pÄverkas röntgensjuksköterskan och vilka faktorer spelar in?
Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar skift. Oregelbundna sömntider kan pÄverka mÀnniskan negativt dÄ mÀnniskan fungerar bÀst i dagsljus.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur röntgensjuksköterskan pÄverkas av att arbeta oregelbundna skift och natt samt vilka faktorer som spelar in.Metod: En litteraturstudie gjordes med elva artiklar om skiftarbete och sjuksköterskor dÄ inget gick att finna om röntgensjuksköterskor.Resultat: Sjuksköterskors hÀlsa, sömn och fritid pÄverkades av treskiftsarbete. Att arbeta natt och frekvensen av nattskift gav störst negativ inverkan pÄ sömn och psykisk hÀlsa. Ledighet efter nattskift minskade denna inverkan.Diskussion: Om man har möjlighet att lÀgga sitt eget schema bör man rotera framÄt och vara ledig efter nattskift. MÄr man dÄligt av att arbeta treskift Àr en lösning att sluta arbeta natt.
TillgÀnglighet till kultur : Funktionsnedsattas tillgÄng till kulturverksamhet frÄn 1974 och framÄt
Syftet med arbetet var att analysera pÄ vilket sÀtt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall dÀr kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjÀlp av metoder för brukstextanalys titta pÄ retoriken och argumentationen i Ätta mail som skickats frÄn företag till bloggare, drogs slutsatsen att mÄnga av mailen saknade tyngd, bÄde retoriskt och argumentatoriskt. MÄnga av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred Àven meddelandet mot marknadsföringslagen.Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har Àven fÄtt fylla i ett frÄgeformulÀr, för att ge sin subjektiva Äsikt kring mailen de mottagit. BloggbyrÄn, en PR-byrÄ specialiserad pÄ kommunikation företag och bloggare emellan, utgör ocksÄ en del av arbetet i form av en intervju med byrÄns VD (Mats Lindborg), som berÀttar om BloggbyrÄns arbetssÀtt och hur de anser att kommunikationen bör se ut nÀr företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte..
Konstruktivism och folkmord - en uppsats om en teoris förklaringsmöjligheter
Studier om etnicitet och kollektiva identiteter prÀglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrÄn nÀmnda teori, nÄgot som inte pÄ ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera Àr folkmordet som utspelades i Rwanda Är 1994. Med utgÄngspunkt frÄn olika författare och forskare, med konstruktivistisk instÀllning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlÀngning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen Àr: historiken, socioekonomiska aspekter och den rÄdande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan tvÄ folkgrupper till stor del uppstÄr utifrÄn dessa faktorer och kan i förlÀngning leda till ett folkmord. DÀrtill visar vi pÄ att sÄvÀl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..
Korta byxor, slöjor och skÀgg : Muslimer, det svenska samhÀllet och interaktion
Denna uppsats behandlar frÄgan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning dÀr respondenterna fÄr svara pÄ frÄgor som berör deras syn pÄ muslimer utifrÄn deras interaktionsnivÄ. Tidigare forskning sÀger att den socialt konstruerade bilden av muslimer Àr negativ, och att den upprÀtthÄlls av samhÀllet, dÀribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta anvÀnds socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, sÀger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jÀmbördiga och med gemensamma mÄl.