Sökresultat:
3554 Uppsatser om Negativ miljöpćverkan - Sida 20 av 237
Attityder till invandring - En kvantitativ studie av attityder till utomeuropeisk invandring i Europa
Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska lĂ€nder: Sverige, Norge, Danmark, NederlĂ€nderna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrĂ„n de tvĂ„ begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn pĂ„ invandrare. Ăven ett komparativt perspektiv tillĂ€mpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika lĂ€nder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgĂ„ng av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt lĂ€ndernas olika förhĂ„llningsĂ€tt i mottagandet av invandrare. DĂ€refter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts pĂ„ omrĂ„det attityder till invandring.
Kollegialt utvecklingsarbete i h?gre utbildning. Aktionsforskning om etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik
Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.
Effekter pa? den fysiska aktiviteten, motivationen och koncentrationen vid negativ energibalans
Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.
Sja?lvsta?ndig instudering : nÀr jag studerade in Euge?ne Ysay?e Sonata No. 2 fo?rsta satsen
Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.
Förskolebarn och stress : Fem förskollÀrares uppfattningar om barns stress i förskolan
Stress har alltid förekommit hos vÄra förfÀder dÄ var det en instinkt pÄ kamp eller flykt. Men i dag utsÀtts vi för stress i olika former. Positiv stress Àr bra för oss, det ger oss energi dÄ vi stÀlls inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstÄr nÀr vi stÀlls inför höga pÄfrestningar och kontrollen gÄr förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan bÄde fysiskt och psykiskt.
Hantering för en ökad hÀstvÀlfÀrd i samband med lastning och avlastning
Vid transportering av hÀstar Àr lastning och avlastning en del som visat sig vara problematisk. DÄ lastningen innebÀr en onaturlig situation för hÀsten kan problem lÀtt uppstÄ till följd av hÀstens upplevelser. En annan del i problematiken kan vara att trÀningen av lastning och avlastning bygger pÄ inlÀrningsprinciperna och att det inte alltid finns tillrÀcklig kunskap om termernas betydelse. En ökad kunskap kring dessa Àr grunden för att all hÀsttrÀning sker pÄ ett korrekt och effektivt sÀtt.
HÀsttrÀningen Àr idag frÀmst baserad pÄ negativ förstÀrkning och argumenten Àr att man vid hantering ofta Àr nÀra hÀsten och kan anvÀnda taktila stimuli och att negativ förstÀrkning kan styra responsen i högre utstrÀckning Àn positiv förstÀrkning. Dessa argument vill jag inte avfÀrda, men man bör inte bortse frÄn att samma resultat kan uppnÄs med positiv förstÀrkning tack vare den starka motivation som uppstÄr.
Vilka faktorer har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Afrika? -en empirisk studie under perioden 1989-2004
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Afrika har haft sÄ dÄlig tillvÀxt de senaste sexton Ären jÀmfört med resten av vÀrlden. Paneldata frÄn 41 afrikanska lÀnder mellan Ären 1989 och 2004 anvÀnds för att undersöka Ätta variablers pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Variablerna som ska granskas Àr sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistÄnd, öppenhet, jÀmstÀlldhet och aids. Fokus ligger pÄ aids och jÀmstÀlldhet, eftersom de inte varit föremÄl för tidigare empirisk forskning i samma utstrÀckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treÄrsintervall och dels över ett femÄrsintervall för att undersöka hur variablerna pÄverkar tillvÀxten för olika tidsperioder.
God regelkonkurrens inom EU : Ur ett arbetstagarperspektiv
I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.
Europeisk patentrÀtt i förÀndring
Efter mÄnga Ärs kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet sÀkerstÀlla en enhetlig patentrÀttslig tillÀmpning i alla deltagande lÀnder. I denna uppsats görs först en genomgÄng av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebÀr och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras pÄverkan pÄ ett fiktivt företag inom bilsÀkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte sÀrskilja sig i nÄgon större utstrÀckning frÄn det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istÀllet att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfÄnget.
Minsökning med obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar
Arbetet undersöker vilken militÀr nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jÀmförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet Àr en fjÀrrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna; verkan, uthÄllighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..
Kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare En skandinaviskt komparativ studie
Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
HÄllbarhetsredovisning : Med fokus pÄ negativ information
To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance. Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information.
H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag
Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.
TrycksÄrsprevention med inriktning mot individanpassning : En deskriptiv observationsstudie vid tvÄ operationsverksamheter
Bakgrund: DödshjÀlp eller eutanasi innebÀr att ÄtgÀrder vidtas för att skapa en sÄ lÀtt ochfridfull död som möjligt. NederlÀnderna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillÄter dödshjÀlp, dock Àr dödshjÀlp fortfarande olagligt i de flesta delarna av vÀrlden. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjÀlp Àr fÄ. Den tidigare forskning som finnspÄvisar att attityderna kring dödshjÀlp Àr mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende pÄ vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjÀlp.Metod: En litteraturöversikt har anvÀnts i denna studie utifrÄn Friberg (2008) föreskrifter.