Sök:

Sökresultat:

2767 Uppsatser om Negativ föreningsfrihet - Sida 45 av 185

KnÀledsartros och pÄverkan pÄ livskvaliteten

KnÀledsartros som drabbar pensionÀrer sÀnker och pÄverkar deras livskvalitet dÄ de mÄste anpassa sitt liv utefter sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla olika studier av bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning för att svara pÄ frÄgan hur patienters livskvalitet pÄverkas av knÀledsartros. Den tillÀmpade metoden Àr en litteraturstudie som inspirerats av Goodmans sju steg, översatt av Willman m fl. Studierna granskades med hjÀlp av modifierade protokoll gjord av Willman m fl och SBU & SSF. Tio artiklar valdes som underlag för resultatet, vilket visade pÄ en pÄverkan pÄ (I) den emotionella dimensionen: deltagarna visade pÄ en ökad tendens till depression, större katastroftÀnkande och en mer negativ humör, (II) den andliga dimensionen: deltagarna kunde inte praktisera sin religion, (III) den sociala dimensionen: deltagarna isolerade sig frÄn aktiviteter sÄsom t ex tennis, (IV) den fysiska dimensionen: deltagarna undvek att röra pÄ sig.

Högfrekvent contrarianstrategi

Syfte Att undersöka om det gÄr att nÄ överavkastning gentemot OMXS30 pÄ Stockholmsbörsen genom en högfrekvent contrarianstrategi och vilka faktorer en eventuell överavkastning beror pÄ. Metod I vÄr studie valde vi att undersöka de 30 mest omsatta aktierna pÄ Stockholmsbörsen. Högfrekvent aktiedata har inhÀmtats frÄn databasen STORQ. En portfölj skapas varje dag med de fem aktier som presterat sÀmst frÄn börsens öppning till klockan 12.00. Portföljerna hÄlls sedan fram till att börsen stÀnger klockan 18.00.

Amazonas regnskog: varför fungerar inte ÄtgÀrderna för hÄllbar utveckling?

Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i problematiken i Amazonas regnskog förklara varför de ÄtgÀrder som satts in inte fungerat enligt avsikterna, samt att diskutera möjliga lösningar pÄ de problem som finns utifrÄn Elinor Ostroms teori. Slutsatsen Àr att regnskogsavverkning, industrier, boskapsskötsel och svedjebruken Àr de faktorer som har störst negativ miljömÀssig inverkan pÄ Amazonas. Trots kan jag dra en stark slutsats av detta, och det handlar om att dessa problem skulle vara betydligt mindre om lÀnderna det rör sig om hade haft bÀttre ekonomi. Ekonomin Àr en starkt avgörande faktor till varför Amazonas exploateras. Att Ostroms principer för att en institution för common-pool resurser ska lyckas inte i huvudtaget uppfylls av Amazonas regnskog kan jag konstatera.

Smaken av en god recension : En studie i hur konsumenters smakupplevelsepÄverkas av experters utlÄtande

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch pĂ„verkas av den information som stĂ€ndigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar lĂ€nge varit i fokus för forskning inom marknadsföring dĂ„ detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hĂ€vdar att nĂ€r vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tillĂ€ggsinformation pĂ„verkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestĂ„ende av tresteg dĂ€r olika betyg presenterades pĂ„ de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad pĂ„verkas av negativ tillĂ€ggsinformation medanmĂ€n i högre grad pĂ„verkas av positiv tillĂ€ggsinformation..

Kvinnors upplevda erfarenheter i samband med utvecklande av Àtstörning

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, trĂ€ning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av Ă€tstörningar, med fokus pĂ„ anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 Ă„r intervjuades utifrĂ„n en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, trĂ€ning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag sĂ„som perfektionism, hög sjĂ€lvkontroll och lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla vilket Ă€r i enlighet med tidigare forskning.

Diagnostiseringens makt; En narrativ studie om ADHD-diagnostisering

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefÀr 3-5 procent av alla barn i skolÄlder Àr diagnostiserade för. HÀlften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen Älder. Samtidigt Àr ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under mÄnga Är, dÄ somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons sjÀlvbild. Syftet var att ta reda pÄ hur vÄra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser pÄ sitt liv efter att de fÄtt sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingÄng anvÀndes för att, utifrÄn den valda frÄgestÀllningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berÀttelser.

"Att inte lÀngre kunna göra vad man vill" : En litteraturstudie om att leva med Reumatoid Artrit

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden. Personer med RA har betydande svÄrigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL pÄverkas pÄ grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och utgick frÄn tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begrÀnsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillrÀcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv.

Referensbindning i nationella prov : En studie om sambandet mellan gymnasieuppsatsers textbindning och deras betyg

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

LÀrares första tid i yrket : En intervjustudie om lÀrares upplevelser av första tiden i yrket

Studiens syfte var att undersöka vad nÄgra lÀrare hade för förvÀntningar inför sin första tid som lÀrare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts dÀr Ätta lÀrare har deltagit. I resultatet kunde vi se att mÄnga av lÀrarna minns att de var förvÀntansfulla inför att komma ut i arbetslivet dÄ de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade ocksÄ nÄgra farhÄgor, dels i hur de skulle bemötas av vÄrdnadshavare och dels hur vÄrdnadshavarna skulle se pÄ deras kunskapskompetens dÄ de var nya i yrket. I resultatet framkom det ocksÄ att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lÀrare. Ett mönster vi kunde se i vÄr studie var att om den nya lÀraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om lÀraren istÀllet kÀnde att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

LÄt oss mötas : -vad nÀrstÄende till patienter i ett sent palliativt skede behöver i mötet med sjukvÄrdspersonal.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmÄgan att pÄverka denna i förhÄllande till egna mÄl. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebÀra en förÀndrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvÀndig och tidskrÀvande dialysbehandling vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Tupp, toffel eller jÀmlik kollega? - Innebörden av att vara sjuksköterska och man

Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och mÀn har först de senaste femtio Ären fÄtt tillgÄng till yrkesomrÄdet. Med tanke pÄ att maktbalansen mellan kvinnor och mÀn i samhÀllet kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, Àr det intressant att undersöka hur mÀnnen hÀvdar sig pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vÄrdvetenskapliga databaser och tidskrifter. VÄrt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr.

Perspektiv pÄ graffiti och upplevelser av det offentliga rummet

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Invandrarkvinnan i media

SAMMANFATTNING:Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. Betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting blir viktigt eftersom det pÄverkar den sociala praktiken i frÄga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det pÄverkar deras identitetsskapande. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att empiriskt undersöka hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestÄende av Ätta intervjuer.

Jag blir sÄ nervös nÀr jag ska skriva prov - en kvalitativ studie om provÄngest

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur fem elever som ligger högt pÄ en provÄngestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som lÀser i grundskolans senare Är valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgÀnglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkÀt som mÀter provÄngest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poÀng? valdes ut för intervju.

Migranters syn pÄ massturism : En fallstudie av Barcelonas stadskÀrna

ForskningsfrÄgor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskÀrna och vilken plats i samhÀllet anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhÄllningssÀtt till massturism i Barcelonas stadskÀrna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt pÄverkan pÄ migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kÀmpar för att finna sin plats i staden, men ser sig sjÀlva som Barcelonabor snarare Àn lokalbor.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->