Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga Nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga Nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga Nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvärde) på Large cap.Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de största svenska bolagen på Large cap organiserar sina Nedskrivningstester och vilka effekter de nya goodwillreglerna har på resultatet och utdelningarna.Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter från de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund.Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina Nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med Nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Nästan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts så är det oklart om den positiva resultateffekten erhålls i ett längre perspektiv. Inget av företagen identifierar några utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna..

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag.

I och med att EU har valt att följa organisationen IASB så innebär det att från och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebär bland annat att företagen numera skall genomföra Nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna är i stor grad påverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillämpa samma regler här är att skapa bättre förutsättningar för jämförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade på fyra företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 är det obligatoriskt för samtliga EU-länderatt tillämpa IFRS-regelverket vid upprättande av koncernredovisning. I samband medinförandet av IFRS togs möjligheten att skriva av goodwillposten bort till förmån förobligatoriska Nedskrivningstester. Ett flertal studier visar dock att användningen avIFRS-regelverket inte är homogent mellan IFRS-länderna, vilket får till följd attjämförbarheten mellan europeiska företag kan ifrågasättas.Syfte: Vi avser i denna uppsats att undersöka utvecklingen av goodwillposten iEuropa sedan införandet av IFRS. Uppsatsen diskuterar också olika faktorer sompåverkar företagens val att genomföra en nedskrivning av goodwillposten.Avgränsningar: I studien har vi enbart valt att arbeta med företag inom sex styckenIFRS-länder i Europa under åren 2006-2013. För att få ingå i vår studie krävs attföretagen har haft en redovisad goodwillpost i balansräkningen under något av destuderade åren.Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod där insamlad data studerasmed hjälp av nyckeltal, en multipel linjär regression samt en logistisk regression.Resultat och slutsatser: I studien kan vi visa att det finns skillnader avseendegoodwillpostens utveckling mellan olika länder för branscherna informationsteknologioch industri.