Bakgrund och problem: Enligt redovisningsstandarden IAS 36 skall en nedskrivning avgoodwill spegla företagens ekonomiska verklighet. Den ekonomiska verkligheten speglasbättre genom årliga nedskrivningsprövningar än genom en avskrivning. Vilken var metodensom tillämpades tidigare. Detta har gett företagsledningar möjlighet att basera värderingenefter egna bedömningar. Tidigare forskning har visat på att nedskrivning av goodwill har ensläpande effekt på kassaflödet och inte speglar den ekonomiska verkligheten som är ett avsyftena med IAS 36 är.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 reflekteras iframtida kassaflöde ett och två år fram bland svenska företag noterade på NASDAQ OMXStockholm AB mellan åren 2005-2010.Avgränsningar: I studien ingår de företag som skrivit ned goodwill någon gång mellan åren2005-2010 och är noterade på NASDAQ OMX Stockholm AB.Metod: För att undersöka detta valde vi att genomföra en kvantitativ studie där vi undersökteett urval av företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm mellan åren 2005-2010.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Syftet med uppsatsen är att genom dokumentstudier och intervjuer beskriva och analysera hur börsnoterade företag fullgör upplysningskraven för nedskrivningstestet av goodwill i 2005 års årsredovisningar enligt IAS 36. Vi använder oss av en deduktiv/deskriptiv ansats. Vidare tillämpas en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer respektive dokumentstudier. Vårt empiriska underlag består främst av dokumentstudier av 44 börsnoterade företags årsredovisningar från 2005. För att komplettera denna undersökning har även intervjuer gjorts med fyra av dessa företag, samt intervjuer med en auktoriserad revisor och en expert inom området goodwill.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket får till effekt att befolkningen flyttar från landsbygd till städer. Detta innebär att antalet invånare på mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mängden tomma förvaltningsfastigheter ökar. Hedemorabostäder är exempel på ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker ställer sig till att låna ut pengar till en förvaltningsfastighet på mindre orter och om en högre risk är kopplat till detta. Vi har även undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse då en vakans uppstår i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov på tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestående värdeminskning då en fastighet står tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning på tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats är av kvalitativ art där öppna individuella intervjuer har använts för att få en bättre förståelse för problemet.Då området vi valt att undersöka är relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori där tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att användas i analysen.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.

I en effektiv marknad är företag värda vad marknaden är beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en längre tid präglats av att aktien handlas till ett lägre värde än bolagets totala fastighetstillgångar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med räntans nedgång har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i värde, räntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lägga fokus på de nya redovisningsstandarder från IASB.

Bakgrund och problem: En av de största finanskriserna vi har sett i Sverige bröt ut underhösten 2008. Både företag och privatpersoner kände av problemen och fick en försämradekonomisk situation, som en konsekvens av denna kris. Många av bankerna har gjort storakreditförluster under den här tiden. Det har i samband med detta uppmärksammats storagoodwillposter, vars värde har ifrågasatts och en debatt i svensk media har uppstått. År 2005infördes ett nytt regelverk för redovisningen av rörelseförvärv, IFRS 3.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. GoodwillNedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligagoodwillNedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå goodwillNedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.

Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter.

När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då goodwillposten är svår att värdera.En förändring av goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större Nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Bakgrund och problemIFRS innebär en ökad grad av harmonisering och därmed också ökad jämförbarhet inom redovisningsområdet mellan företag i olika länder. Regelverket är dock principbaserat vilket innebär att reglerna måste kompletteras med professionella bedömningar. Detta i sin tur leder till olikheter i tolkningar och sätt att tillämpa standarderna. Efter införandet av IFRS år 2005 ska goodwill prövas för nedskrivningsbehov minst en gång per år istället för att skrivas av enligt plan. Värderingen av goodwillposten lämnar nu utrymme för subjektivitet varför vår forskningsfråga lyder som följer; Vilka svårigheter finns vid bedömning av tillförlitlighet i nedskrivningsprövningar av goodwill år 2009 och vilka faktorer bidrar till dessa?SyfteSyftet med denna studie är att undersöka möjligheten att bedöma tillförlitligheten i de goodwillberäkningar som presenteras i företagens årsredovisningar från år 2009.MetodStudien har en kvantitativ ansats där sjutton årsredovisningar har varit föremål för undersökningen, vars frågor inhämtats från den aktuella debatten inom ämnet.

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre Nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som Nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Problemformulering: Hur påverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansräkning i jämförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill?Vårt syfte med denna uppsats är att jämföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142.Metod: Eftersom vi har gjort en jämförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vår primärdata tillsammans med årsredovisning och delårsrapport från Stora Enso. Vår sekundärdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att använda fallstudie där Stora Enso är ett företag som vi har utgått ifrån. Eftersom de amerikanska rekommendationerna ännu ej tillämpats har vi använt hypotetiska fall i vår fallstudie.