Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större Nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i Nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och Nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillNedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för Nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring Nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida Nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om Nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid Nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om Nedskrivningsprövningen lett till Nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att Nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om Nedskrivning sker eller inte.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar Nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet Nedskrivningsbehov föreligger.

Service Design is a relatively new, unexplored and exciting phenomenon that through an interdisciplinary work methodology designs services. A discussion has been going on for a long time regarding whether there is a difference between products and services. Services are often classified as immaterial, heterogeneous, non-storable and inseparable in relation to products. A question that arises is if something specific characterises the work methodology used regarding service design. The aim with this paper is thus to explain the work methodology when working with service design.

Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angående Nedskrivningstest och Nedskrivning av goodwill som ställs. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraårsredovisningar från utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett Nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdetansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall dåNedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur Nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur Nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de Nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i Nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till Nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Bakgrund: Det är inte givet när ett företag ska göra en Nedskrivning eftersom det finns en ?gråzon? där företagen kan göra en Nedskrivning, men där det inte är ett krav. Det gäller vid regler där Nedskrivningen kräver en framtidsbedömning. I dagsläget är det främst goodwillen som diskuteras i samband med Nedskrivningar. Det beror på att många IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att få svårt att försvara vid bokslutet.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur Nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur Nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förändrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier är ett ämne och område i rekryteringssammanhang som är relativt outforskat och nytt och därmed har studien en explorativ och induktiv karaktär. Studien syftar till att kartlägga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag använder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats som berör hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har påverkat det traditionella tillvägagångssättet att rekrytera, problem som kan uppstå när sociala medier används i rekryteringsarbetet samt hur användandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier används som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvägagångssätt.