Bakgrund: I finanskrisens spår har redovisningen genomgått en snabb förändring när detgäller upplysningskraven för finansiella instrument värderade till verkligt värde genom enomarbetad IFRS 7. Så väl IASB som FASB har länge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa är en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvärde varit den värderingsmetod som hartillämpats beroende på dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan värdering ske med hjälp av prisnoteringar där marknaden är tillräckligtaktiv. Värdering till verkligt värde har därför allt mer blivit den metod som har förespråkatsav normgivarna.

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning.

Detta examensarbete har gjorts i uppdrag av Avdelningen för ?Gata & Trafik? vid Luleå kommun. Projektet har handlat om framtagning av nyckeltal för typgator vid vinterväghållningen i Luleå kommun. Anledningen till detta är avsaknaden av tillförlitliga nyckeltal för vinterväghållningen. Som det ser ut i dagsläget så jämförs inte kommunerna på lika villkor.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs.

Bakgrund och problem: Samtliga börsnoterade företag är på något sätt exponerade för finansiella risker, inte minst efter den senaste tidens turbulens på de internationella marknaderna. Att företagen via de finansiella rapporterna upplyser om vilka finansiella risker de är exponerade för och på vilket sätt de hanteras är därför viktig information för företagets användare. Standarden IFRS 7: Upplysningar har tillkommit år 2005 och ställer i förhållande till tidigare standarder högre krav på företagens riskupplysningar gentemot sina användare. Avsikten med standarden är följaktligen att minska informationsasymmetrin mellan företaget och användarna vilket är ett dominerande problem inom redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl företagen på Small respektive Large Cap företag uppfyller de krav IFRS 7 ställer och om det möjligtvis föreligger samband mellan företagens upplysningsgrad och Cap tillhörighet. Vidare granskar studien även vilka konsekvenser företagens upplysningsgrad rörande finansiella risker kan tänkas ha på prisutveckling på egna aktier.Avgränsningar: Studien begränsar sig till företag på OMX börsen i Stockholm noterade på Small och Large Cap som är verksamma inom industribranschens kapitalvaror.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision.

Den här studien undersöker om investerare tar hänsyn till den finansiella informationens kvalitet vid värdering av svenska börsnoterade företag. Tidigare studier har efterfrågat fler empiriska undersökningar av informationen som ingår i de olika teoretiska värderingsmodellerna. Dessa värderingsmodeller skall ur ett teoretiskt perspektiv generera samma värdering men det har visat sig att det inte är så i praktiken. Förklaringen till detta anses dels vara feluppskattningar i prognosvärden och dels vara periodiseringarna ? skillnaden mellan kassaflödet och vinsten.

IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig PrivatSamverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EUvilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publikaentreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära förexternredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagetsägare.För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ettfallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När visedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevantaför genomförandet av vår studie.Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagetsprojekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hurtillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns detanledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kanmedföra svårigheter för företagen vid tillämpning.

Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund.

Elanvändningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen är en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvändningen till ventilationssystemens fläktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnås genom utbyte av fläktmotor till en EC-motor eller till en fläkt med bakåtböjda skovlar och direktdrift. Effektivieringsåtgärder kan ge en lägre elförbrukning på upptill 50 % i vissa applikationer.Ventilationsfläktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per år.

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer.

Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera ett företag som arbetar med årlig budget som styrinsturment. Genom detta vill vi skapa en större förståelse för styrningen och samtidigt finna de problem som finns och om möjligt hitta lösningar till dessa eller åtminstone komma med förslag till sådana..