Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

The purpose of this thesis is to investigate and clarify the facts surrounding one of Vattenfall's district heating plants; The "solar field" and associated rock cavern in Lyckebo, Storvreta. The plant was built in the '80s by the formerly municipal utility,Uppsalakraftvärme AB, as an experimental building. A ground water filled cavern would serve as seasonal storage of solar heat from an adjacent solar field. Since both the energy company and the facility itself has undergone major changes over the past 30 years, there was a great need to gather facts in order to provide a picture of its current condition and potential for continued use. The thesis investigates the plant's history and problems with the rock cavern losses, and how the operation developed. It also presents the calculations regarding the possibilities of again supplementing the facility with solar energy - which is not the case today - as well as the economic conditions for it. Regarding a re-launch of solar energy, primarily a concentrating solar collector has been studied, as it has the advantages of an integrated control system.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran?s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed.

Bakgrund: Syftet att införa IFRS i EU var för att tillgodose kapitalmarknaden. IFRS harutvecklats till ett globalt redovisningsspråk, men reglerna är inte fulländade, då utvecklingengår framåt. Noterade svenska bolag ska från år 2005, följa IFRS/IAS- förordningen ochtillämpa internationella redovisningsprinciper. Detta har medfört ökade krav på revisorerna,då IAS detaljerade regelverk ständigt förändras och är utformas för effektiva marknader,vilket har medfört att kraven på professionellt omdöme aldrig varit större.Problematik: Syftet med IAS 36/RR 17 är att säkerställa så att inte tillgångarna är redovisadetill ett för högt värde, då tillgången inte få tas upp till ett högre värde än dessåtervinningsvärde som antingen är det högsta av det verkliga värdet eller nyttjandevärdet avtillgången. Problematiken när det gäller nedskrivningar av tillgångar är att företagsledningenkan göra subjektiva bedömningar som leder till att företag redovisar till fördel för sig själva.Frågeställning: Vilken problematik kring regelverket IAS 36 nedskrivningar kan revisornställas inför? Vilka problem kan revisorn ställas inför gentemot företagsledningen dånedskrivningsbehov föreligger?Syfte: Syftet med undersökningen är att bestämma revisorns svårigheter gällandegranskningen kring nedskrivningsbehov av tillgångar samt vilken problematik som kan uppståmellan revisorn och företagsledningen.Avgränsning: Vår undersökning är ur revisorernas synvinkel.

Corporate Social Responsibility (CSR), även kallad hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande, var en term som började användas i slutet av 60-talet. Det är en arbetsmodell där syftet är att få företag ta ansvar för verksamheten och uppmuntra till en positiv inverkan på miljön, marknaden, samhället och anställda. CSR fungerar som en inbyggd självreglerande mekanism, genom vilket ett företag kontrollerar och håller sig uppdaterade beträffande de aktiva lagarna inom internationella normer och etik. Boliden lägger stort fokus och engagemang inom CSR- relaterade frågor. Blan annat har Boliden stärkt företagets CSR- engagemang genom att starta projektet Evaluation of Business Partner (EBP). Ett av huvudmålen med EBP är att höja standarden och öka medvetenheten angående mänskliga rättigheter bland sina affärs- och samarbetspartners.

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

The purpose of this master thesis is to study sponsoring of culture. The questions asked are: What are the reasons for sponsoring? What are the advantages of sponsoring? What are the disadvantages of sponsoring? What is the relation between public grants and sponsoring? The thesis is based upon studies of literature and a case study in Malmoe. Malmoe Public Library received about a million SEK over a period of three years from the foundation of Foreningssparbanken Skane. The money finances two projects, one with new books, Nyhetstorget, and one with strengthened information for small companies, Projekt Förstärkt Näringslivsinformation.

SAMMANFATTNINGDatum 4 juni 2010.Kurs Kandidatuppsats i Företagsekonomi, FÖA300; 15hp.Författare Heidi Ravander & Daniel Stenbäck.Handledare Carl G. Thunman.Titel RELATIONER GENOM PRESENTREKLAM & TRYCKSAKER- En undersökning av företagskunders köpbeteende av presentreklam &trycksaker samt deras leverantörsrelationer.Syfte Genom att beskriva Tryckföretag Z:s befintliga kunders köpbeteendeav trycksaker och presentreklam samt beskriva kundernasleverantörsrelationer inom produktkategorierna, ska förslag ges till vilkaåtgärder Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad försäljning.Metod I förundersökningens skede utfördes intervjuer med nyckelpersoner hosuppdragsgivaren. Den metod som har använts vid insamling avempirisk data är av kvantitativ art i form av enkäter riktade tilluppdragsgivarens befintliga kunder. Information har även samlats infrån litteratur, vetenskapliga artiklar och diverse internethemsidor.Resultat Respondenterna i enkätundersökningen bestod av både gamla och nyakunder och resultatet från undersökningen visar att de köper merpresentreklam och andra trycksaker än julkort. De föredrar att göra sinainköp via telefon och internet och personalens produktkunskap ärav stor vikt.