Sökresultat:
509 Uppsatser om Nedsatt rörelseförmćga - Sida 33 av 34
Utrymningsförsök frÄn en skola med döva och hörselskadade barn och ungdomar: En fallstudie
För funktionsnedsatta personer kan kÀnslan av att ha tillgÄng till en sÀker utrymning vara svÄrare att uppnÄ dÄ brandskyddet inte alltid tar hÀnsyn till mÄlgruppens sÀrskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir sÄledes inte ett tillfredsstÀllande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer Àr en mÄlgrupp med sÀrskilda behov i och med att de ofta har svÄrigheter med att uppfatta och inhÀmta information frÄn akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde sÄledes vara vÀl anpassade efter mÄlgruppen.Syftet med arbetet Àr att vÀrdera hur vÀl anpassat brandskyddet Àr till döva och hörselskadade pÄ en av Sveriges specialskolor. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skÀligt eller inte och om det finns nÄgra beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som Àr hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts pÄ en av Sveriges specialskolor för att kunna vÀrdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen pÄ den studerade skolan.
Rörelsefrihet - En frÄga om tillgÀnglighet, fallstudie Halmstad
Detta examensarbete handlar om tillgÀngligheten i staden för personer med
nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de bÄda grupperna stÀller pÄ
utformningen av gÄngvÀgnÀtet undersöks och gÄngvÀgnÀtet i Halmstad inventeras
för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet Àr att visa hur man med enkla
medel kan öka stadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet.
Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som mÄste redas ut. Det
första Àr funktionsnedsÀttning. FN definierar i sina standardregler begreppet
funktionsnedsÀttning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.
Ekokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati
Dilaterad kardiomyopati (DCM) Àr en av de vanligaste hjÀrtsjukdomarna hos hund. Inom rasen dobermann har prevalensen i Europa uppskattats till 58 % vid 7 Ärs Älder. Vid DCM har hjÀrtat en förÀndrad morfologi, det Àr dilaterat och har en nedsatt sammandragningsförmÄga, och ofta ses rytmrubbningar (t.ex. kammarextraslag). Det Àr idag rekommenderat att utföra avelsscreening av dobermann och det mest kostandseffektiva sÀttet att undersöka hjÀrtats morfologi och rörelse Àr med ultraljud (ekokardiografi).
Olika protokoll vid upptining av tjursperma : effekt pÄ spermans kvalitet och temperatur
Artificiell insemination (AI) har revolutionerat reproduktionen och husdjursaveln sedan den första inseminationen gjordes 1784. NÀr man 1949 upptÀckte att spermier kunde överleva djupfrysning och upptining underlÀttades AI-arbetet ytterligare. Ett lyckat resultat vid anvÀndningen av AI bygger pÄ att alla delar i den kedja av hÀndelser fungerar frÄn samling av sperma till insemination. En kritisk lÀnk i kedjan Àr sjÀlva handhavandet av sperman vid upptining och laddning av payetten i pistoletten i samband med inseminationen. Hur upptiningsprotokollet ser ut varierar dock mellan olika lÀnder och instruktionerna saknar ofta vetenskapliga referenser.
Förmaksflimmer hos hÀst
Förmaksflimmer Àr en vanlig arytmi hos hÀst vars frÀmsta symtom Àr nedsatt prestation. MÄnga hÀstar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptÀcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos hÀst.
Det finns tvÄ typer av förmaksflimmer; primÀr samt sekundÀrt till andra hjÀrtÄkommor. Den primÀra formen Àr vanligast hos hÀst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebÀr att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebÀr att konvertering sker efter behandling, eller permanent nÀr flimret kvarstÄr trots behandling.
Den diagnostiska problematiken och den problematiska diagnosen : En jÀmförelse av posttraumatiskt stressyndrom och svÄr depression vid tillÀmpning av diagnosinstrument
Psykisk hÀlsa/ohÀlsa Àr ett svÄrdefinierat begrepp som sÀtter fingret pÄ ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt land, dÀr depression Àr en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 anvÀnds inom stora delar av sjukvÄrden, vÀrlden över, i syfte att ge kunskap om lÀmpligast behandling till patienter med psykiska besvÀr. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast anvÀnda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krÀvs för att uppfylla tvÄ vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svÄr depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. SÄvÀl psykologisk forskning som klinisk praktik utgÄr idag mestadels frÄn psykiatriska diagnoser, vilket kan ha sÄvÀl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istÀllet ska lÀgga fokus pÄ en annan mer underliggande nivÄ, nÀmligen processerna som strÀcker sig över diagnosernas grÀnser.
Biverkningar efter intraartikulÀrbehandling med ett nytt hyaluronsyra-NSAID preparat pÄ hÀst : en pilotstudie
HÀltor Àr vanligt förekommande pÄ hÀst och hos de halta hÀstarna som behandlas av veterinÀr Àr ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försÀkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hÀltor Àr ofta tidskrÀvande och dyrt. För hÀsten kan hÀltan och dess behandling innebÀra nedsatt vÀlfÀrd. I dagslÀget bestÄr behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulÀr medicinering. Ibland mÄste Àven kirurgiska metoder tillÀmpas, som till exempel artroskopi.
TillgÀnglighetsanpassning av vÀrldsarvsmÀrkta hÀlsingegÄrdar : Dilemmat mellan bevarandekrav och krav pÄ tillgÀnglighet
SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgÀnglighetsanpassning av hÀlsingegÄrdar. Problematiken ligger i att hÀlsingegÄrdarna Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla och dÀrför har strikta bevarandekrav.En hÀlsingegÄrd Àr egentligen ett samlingsnamn för en stor mÀngd byggnader. De Àr gÄrdar som HÀlsinglands bönder byggde pÄ ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig frÄn övriga historiska bostÀder för bönder i Sverige. Detta pÄ grund av att de Àr mer pÄkostade bÄde med dekorationer och till storlek. Bönderna i HÀlsingland hade möjlighet att bygga pÄ det viset eftersom de ofta var mer vÀlstÀllda Àn andra bönder i landet.
SprÄkstörning - handlar det bara om sprÄk? : En kvalitativ studie om sprÄkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar
I mÄnga kommuner finns sprÄkklasser. För att bli mottagen till sprÄkklass krÀvs nÄgon diagnos inom sprÄkstörning. Aktuell forskning gör gÀllande att sprÄkstörning sÀllan Àr en isolerad funktionsnedsÀttning. Barnets svÄrigheter kan förklaras utifrÄn att sprÄkstörning Àr den mest framtrÀdande funktionsnedsÀttningen vid en given tidpunkt eller att sprÄkstörningen Àr en markör pÄ andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar frÀmst i skolÄlder. Syftet med studien Àr att fÄ kÀnnedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet sprÄkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar samt hur detta pÄverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till sprÄkklass.
Utveckling av handhÄllen pump för reumatiker
Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete motsvarande 30 högskolepoÀng pÄ Civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, inriktning produktutveckling, vid LuleÄ Tekniska Universitet (LTU). Arbetet Àr utfört under vÄrterminen 2012 och gÄr ut pÄ att utveckla en ny typ av handhÄllen pump för personer med reumatism. Uppdragsgivaren och projektÀgaren Àr Fredrik Martinsson pÄ Bumblebee Solutions i Mölndal, men arbetet har utförts pÄ egen hand vid LTU. Syftet Àr att utveckla en ny produkt som underlÀttar för personer med reumatism och nedsatt rörlighet i hÀnderna att pumpa bil- och cykeldÀck. Dagens pumpar bygger pÄ relativt förÄldrade konstruktionsmetoder som innehÄller mÄnga besvÀrliga moment.
De vanligaste bristerna i svensk djurhÄllning : med inriktning pÄ lantbrukets djur och hÀst
SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.
Tollarsjuka : resultat av ett naturligt urval?
Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare), en apporterande ras med ursprung i Kanada, var i början pÄ 1900-talet nÀra att utrotas pÄ grund av tvÄ epidemier av valpsjuka som hÀrjade i landet. I dag har rasen rapporterats vara predisponerad för vissa immunmedierade
sjukdomar dÀribland s.k. tollarsjuka. Tollarsjuka anvÀnds i dagligt tal och Àr egentligen ett samlingsbegrepp för tvÄ olika immunmedierade sjukdomar: en SLE (systemisk lupus
erythematosus)-liknande reumatisk sjukdom samt en aseptisk meningit. Vid den reumatismliknande sjukdomen ses stelhet i leder och vandrande hÀlta som gÄr i skov.
Persisterande ductus arteriosus hos hund
Ductus arteriosus (DA) Àr en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla dÀggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, dÄ gasutbyte sker över placenta och lungorna endast krÀver en liten mÀngd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och dÀrefter sker en fysiologisk degeneration i kÀrlvÀggen, vilket resulterar i en stÀngning och tillbakabildning av shunten. Processen Àr normalt avslutad inom en mÄnad och DA har dÄ omvandlats till ett ligament.
Persisterande ductus arteriosus (PDA), som Àr en av de vanligaste medfödda kardiovaskulÀra defekterna hos hundar, utvecklas i de fall dÄ stÀngningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund Àr en Àrftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.
Att genomgÄ hjÀrtkirurgi med stöd av hjÀrt-lungmaskinen : kognitiva effekter
SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjÀrtkirurgi anvÀnds hjÀrt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjÀrt-lungmaskin kommer frÄn det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsÀttningar kan pÄverka bÄde patientens livskvalitet och sjukvÄrdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjÀrt-lungmaskin Àr embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgÄ hjÀrtkirurgi gör dem mer förberedda pÄ eventuella komplikationer.
HÄltagning för brandgasventilation i tak
I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en
eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans
i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna
mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att
slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag
anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn.
För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip
fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera
plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som
plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ
omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer
akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden.
Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation
som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor
och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.