Sök:

Sökresultat:

509 Uppsatser om Nedsatt rörelseförmćga - Sida 2 av 34

Trötthet och livskvalitet hos patienter med primÀrt Sjögrens syndrom

Bakgrund: PrimÀrt Sjögrens syndrom (pSS) Àr en reumatisk sjukdom karaktÀriserad av ögon- och muntorrhet samt pÄverkan pÄ olika organ. En övervÀldigande trötthet Àr vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstÄnd sÄsom nedstÀmdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt livskvalitet, arbetsförmÄga och pÄverka relationer med familj och vÀnner.Syfte: Att kartlÀgga hur vanligt det Àr med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har nÄgot samband med nedstÀmdhet eller nedsatt livskvalitet.Metod: SextiotvÄ patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkÀter angÄende trötthet, nedstÀmdhet och livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36).

Fysisk trÀning vid reumatoid artrit: en litteraturstudie

Bakgrund: Reumatoid atrit (RA) Àr en av de mest kÀnda reumatiska sjukdomarna och kan beskrivas som en kronisk, systemisk, inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen drabbar ca 1 % av befolkningen. Fysiologiska och anatomiska störningar som kan drabba personer med RA Àr rörelse- och belastningssmÀrta, nedsatt rörlighet, leddeformitet, nedsatt muskelfunktion och nedsatt kondition. Syfte: Att undersöka vilka metoder för, och vilka effekter av, fysisk trÀning som fanns dokumenterade i vetenskaplig litteratur för personer med reumatoid artrit. Metod: En datasökning gjordes pÄ databaserna PubMed, SweMed + och Cochrane.

Kommunikation och pedagogiskt upplÀgg För barn med drag av autism/Asperger syndrom

Att ha barn med drag av autism i klassrummet krÀver att man kan förstÄ deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt sprÄkförstÄelse, nedsatt förmÄga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fÀltstudier i tre veckor pÄ autismenhet, förelÀsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplÀgg för det hÀr handikappet. Arbetet handlar om hur de hÀr barnen uppfattar kommunikation och vilka svÄrigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tÀnka pÄ nÀr man tar kontakt med de hÀr barnen. Det pedagogiska upplÀgget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlÀttas för dem. Mina slutsatser Àr att med rÀtt hjÀlp och stöd kan de klara av en hel del..

Distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vÄrda patienter med nedsatt psykisk hÀlsa inom hemsjukvÄrd : -En intervjustudie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vÄrda patienter med nedsatt psykisk hÀlsa inom hemsjukvÄrd.Bakgrund: HemsjukvÄrd Àr idag ett av de snabbaste vÀxande omrÄdena inom hÀlso- och sjukvÄrd. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvÄrd möter mÄnga olika patientgrupper och har ett brett omvÄrdnadsansvar. Den psykiska ohÀlsan i Sverige har kommit att rÀknas som ett av de verkligt stora folkhÀlsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvÄrd har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvÄrdspatienter med nedsatt psykisk hÀlsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.

Ett svenskÀmne för alla i gymnasieskolan?

NÀrstÄende Àr en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förÀndras ofta vardagen för hela familjen. Den nÀrstÄendes behov av stödinsatser uppmÀrksammas inte fullt ut dÄ deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhÄllande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av förÀndringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Risk för undernÀring bland Àldre personer pÄ sÀrskilt boende : relation med fallrisk, trycksÄr och nedsatt munhÀlsa samt kartlÀggning av erbjudna preventiva ÄtgÀrder mot undernÀring

Bakgrund: UndernĂ€ring förekommer hos uppemot 30 % av Ă€ldre personer pĂ„ sĂ€rskilda boenden (SÄBO). Det Ă€r ett av distriktssköterskans ansvarsomrĂ„den att upprĂ€tthĂ„lla en god nutritionsvĂ„rd. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av undernĂ€ring bland Ă€ldre personer (65 Ă„r och Ă€ldre) pĂ„ sĂ€rskilt boende samt relationer mellan undernĂ€ring och fallrisk, risk för trycksĂ„r respektive nedsatt munhĂ€lsa. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva Ă„tgĂ€rder distriktssköterskan erbjöd för att förbygga alternativt behandla undernĂ€ring hos Ă€ldre personer. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats.

Äldre patienter med höftfraktur - riskfaktorer och omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för att förebygga trycksĂ„r

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksĂ„r under vĂ„rdtiden. TrycksĂ„r Ă€r en vĂ„rdskada som med rĂ€tt Ă„tgĂ€rder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för trycksĂ„r hos Ă€ldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, dĂ€ribland hög Ă„lder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmĂ„ga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantĂ€r höftfraktur. Fem olika omrĂ„den med förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder identifierades, dĂ€ribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

Extrem lÄgkolhydratkost ger fördelaktigt postprandiellt blodsockersvar hos individer med nedsatt glukostolerans

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) Ă€r en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mĂ€ngd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vĂ€gledning om kost vid diabetes och deras effekt pĂ„ postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkĂ€nslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelĂ„lder pĂ„ 72 Ă„r och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelĂ„lder pĂ„ 75 Ă„r och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika mĂ„ltider frĂ„n Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gĂ„nger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvĂ€rdena var desamma för bĂ„da sĂ„ blev variationen stor efter intagna mĂ„ltider med högre topp- och slutvĂ€rden för gruppen IGT, vilket ocksĂ„ resulterade i en större Area under kurvan (AUC). UppmĂ€tta toppvĂ€rden kom ocksĂ„ senare hos denna grupp.

Ytliga hjÀlpmedel

Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den ena Àr denna rapport, samt Àven en gestaltande del (presenteras i rapporten) som stÀlldes ut pÄ Konstfacks vÄrutstÀllning 2013..

RÀdsla för fall hos Àldre personer: prevalens, könsskillnader, faktorer associerade till rÀdsla för fall, konsekvenser och mÀtmetoder: en systematisk litteraturöversikt

Bakgrund: RĂ€dsla för fall Ă€r ett stort problem som leder till att individen undviker aktiviteter som denne skulle kunna utföra. Begreppet rĂ€dsla för fall definieras som en varaktig oro för att falla. Äldre personer som Ă€r rĂ€dda för att falla har ofta lĂ„g self-efficacy, det vill sĂ€ga, minskad tro pĂ„ sig sjĂ€lv nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„gan att utföra en aktivitet utan att falla. Det Ă€r av stor vikt att identifiera individer med rĂ€dsla för fall för att vidare kunna hjĂ€lpa dem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapslĂ€get vad gĂ€ller rĂ€dsla för fall hos Ă€ldre personer.

Individanpassad internetbehandling mot psykisk ohÀlsa med fokus pÄ arbetssituation

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Skillnader vid kopiering av Rey-Osterrieth komplexa figur vid Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv störning

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Relationen mellan perception av prosodi och perception av tonglidning : En jÀmförande studie mellan normalhörande och personer med hörselnedsÀttning

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, sÄ kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar sÄvÀl sprÄkligt som emotionellt innehÄll i talet. FörmÄgan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmÄga kan pÄverkas negativt av en sensorineural hörselskada Àr det tÀnkbart att hörselskadan Àven kan pÄverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmÄgor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsÀttning.

Att förena krav med behov: Arbetsgivare och integration av arbetstagare med funktionsnedsÀttning

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

ÅtertrĂ€na eller kompensera : kvantitativ studie om arbetsterapeutiska Ă„tgĂ€rdsmodeller för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Bakgrund: Stroke Àr en folksjukdom som leder till bÄde motoriska och kognitiva funktionsnedsÀttningar som pÄverkar aktivitetsförmÄgan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbÀttra sin kapacitet till aktivitetsförmÄga genom ÄtertrÀnade och kompensatoriska ÄtgÀrder. Tre ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas i praxis Àr Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utstrÀckning dessa anvÀnds i praxis Àr dock bristfÀllig. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tre arbetsterapeutiska ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas inom slutenvÄrden för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->