Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Malnutrition är ett välkänt problem inom akutsjukvården. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstånd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvården. Tio vetenskapliga artiklar användes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition på sjukhus, nutritionsscreening samt brist på kunskap.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omständigheter som påverkade sömnen hos äldre samt vilka icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 år, men det var ingen åldersbegränsning i urvalet av studierna. För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrån inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsändigheter för sömproblem var att vara äldre och att lida av depression.

Fetma utgör ett folkhälsoproblem. Fokusering på vikt och olika risker med fetma är otillräckligt för att förstå hur personers hälsorelaterade livskvalitet påverkas. Studiens syfte var att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos personer med fetma. Kvantitativ ansats valdes och 100 personer med ett BMI mer än 30 besvarade ett självskattande instrument, SF-36. Dataanalys genomfördes med korrelations test för att få styrkan i samband mellan variabler.

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

Tillgänglighet i vårt samhälle innebär att alla, trots funktionsnedsättningar, ska kunna använda publika lokaler och övriga allmänna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgänglighetsfrågor då de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgänglig för alla medborgare i slutet av år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i gallerior för personer med funktionsnedsättning.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Detta examensarbete genomfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Då Volvo önskar att minska totalkostnaden för tillverkning av luftintag, utan nedsatt prestanda som konsekvens, krävs undersökningar om hur väl dagens intag fungerar och vad som kan förbättras, samt planering av utvecklingsarbetet. För att underlätta för kommande förbättringsarbete har detta examensarbete undersökt vilket underlag och vilka kompetenser som krävs för att genomföra detta arbete. Resultatet av denna undersökning är en instruktion fylld med redskap och information vilket skall stöda Volvo Buses AB vid kommande arbetet att optimera luftintaget. Eftersom Volvo AB ingår i fordonsbranschen är det lämpligt att forma vår instruktion utefter ISO/TS 16949:2009 standarden, för produktutveckling inom fordonsindustrin, och Volvo?s egna metodik, Global Development Process, för produktutveckling. Studien innefattar flödessimuleringar, marknadsundersökningar och kriterieframtagning, samt analyser och utvärdering av samtlig tillgänglig information. Tillsammans gav detta en övergripande bild över luftintagets funktionalitet och prestanda, vilket i sin tur belyser vilka aktiviteter som är nödvändiga att föreslå i den slutgiltiga instruktionen..

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa.