BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Undersökningen är ett pilotprojekt med syfte att konstruera och utprova ett enkelt självskattningstest som hjälpmedel för att bedöma allvarlighetsgraden av Utmattningssyndrom. Studien inkluderade 25 konsekutiva patienter som sökte på primärvårdsmottagning eller företagshälsovård i Landstinget Jönköping. Den undersökta gruppen bestod av 22 kvinnor och 3 män i arbetsför ålder.Självskattningstesten belyser kognitiva, affektiva samt somatiska symtom som graderas efter frekvens eller styrka. Sista frågan mäter individens totala livskvalitet enligt en VAS-skala (Visuell Analog Skattningsskala). Några frågor valdes för att matcha MADRS-S som är ett validerat instrument.De mest utmärkande symtomen hos patienterna var mental och/eller kroppslig uttröttning, bristande koncentrationsförmåga samt olika fysiska besvär.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Bakgrund: Evidens finns för att träning inriktad på neuromuskulär kontroll, styrka och medvetenhet kan minska antalet skador i nedre extremitet hos fotbollsspelare. Brister i rörelsekontroll skulle kunna predisponera för smärta, dysfunktion och skador och vara en orsak till skaderecidiv. Syfte: Att studera rörelsekontroll hos unga manliga fotbollsspelare före och efter en träningsintervention på elva veckor med särskilt fokus på ländrygg, bäcken och höftregion. Metod: Tjugo unga elitsatsande fotbollsspelare ingick i studien. Screeninginstrumentet The Matrix Movement and Performance Screen (MPS) användes för att mäta spelarnas rörelsekontroll före och efter en träningsintervention på 11 veckor.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader.

Bakgrund: Trycksår uppstår när hudens syre- och näringstillförsel är otillräcklig på grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smärta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksårsprevalensen är fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksår. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig på sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gäller bedömning och beslut kring trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för attförebygga och behandla trycksår.

Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade.

Pneumokockinfektioner finns av både allvarligare och mer harmlösa slag och kan drabba människan i olika åldrar. Meningit, sepsis, pneumoni, sinuit och otit är infektioner som vanligen orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae för vilken drygt 90 olika serotyper finns beskrivna. Mest utsatta för dessa infektioner är barn under två år, äldre personer över 65 år samt personer med nedsatt immunförsvar och vissa kroniska sjukdomar. År 2001 godkändes ett heptavalent konjugerat pneumokockvaccin, avsett för yngre barn, innehållande serotyperna 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F. Varje serotyp är konjugerad till ett bärarprotein som bidrar till antikroppsbildningen hos barn yngre än två år.Målet med denna litteraturstudie har varit att undersöka om vaccinering av barn yngre än två år med det heptavalenta konjugerade pneumokockvaccinet kan förebygga öroninflammation.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvårdnaden i bostad med särskild service för vuxna ingår skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhälsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters inställning till munvård samt faktorer som påverkar deras inställning till munvård.Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie baserad på en enkät med 31 strukturerade frågor samt en öppen fråga.  Enkäten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret är att de boende inte vill ha hjälp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillräcklig kunskap om munvård för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.

Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 ? 94 år deltog i normeringen av testet.

Fotosensibilitet delas in i tre grupper där typ I (primär fotosensibilitet) och typ III (sekundär/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som växtätare får i sig oralt via födan. Typ II är en ärftlig form och diskuteras därför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) på opigmenterad och tunnbehårad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundära fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren får leverskador vilket kan leda till dödsfall. Både kliniskt och subkliniskt drabbade djur får nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet är en vidt spridd åkomma då det finns många olika fototoxiska växter samt mykotoxiner runt om i hela världen. Det är dock svårt att uppskatta risker av olika beten då halterna av toxiner och förekomsten av svampväxt kan variera beroende på många variabler.

Begreppet ortorexia nervosa har uppmärksammats inom både forskning och mediaoch framstår vara ett svårdefinierat begrepp under utveckling. Den kunskap ochinformation som förmedlas gällande fenomenet kan komma ha stor betydelse förmånga inom framförallt hälso- och träningsbranschen och idrottsrörelsen. Syftet medstudien är därför att beskriva och belysa hur ortorexia nervosa framställs i de tvåbefintliga böckerna utgivna av Broadway Books och SISU idrottsutbildarna. Analysav materialet utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och för att avgränsaböckernas omfattande innehåll gjordes ett aktivt val att fokusera på symtom,orsak/påverkan samt beteenden och tankar. Utifrån analysen skapades sex kategoriersom visar på hur böckerna beskriver ortorexia nervosa.

Bakgrund: Fall är den vanligaste orsaken till varför personer 65 år och äldre skadar sig. Orsaken kan t ex vara nedsatt balans- och benmuskelstyrka. Balans- och styrketräning för nedre extremiteterna kan avsevärt minska förekomsten av fallhändelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att klargöra vilka metoder som används för personer i åldersgruppen 65 år och äldre med avsikten att förbättra balans, benmuskelstyrka, gång- och förflyttningsförmåga och därmed minska risken för fall. Metod: Litteratursökning utfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och Proquest.

Reumatoid Artrit är en kronisk systemsjukdom som bland annat drabbar leder, skelett och muskler. Kännetecknande symptom innefattar svullnad och värk i mindre leder på grund av en nedbrytning av ledernas brosk och omgivande vävnader. Händerna är bland de första drabbade kroppsdelarna, med nedsatt funktion och försämrad livskvalitet hos patienten som följd. Väldigt få alternativ är tillgängliga idag för att bedöma resultatet av en behandling. Dessutom, trots att sjukdomens påverkan på lederna är väldokumenterad finns det begränsade vetenskapliga data angående musklernas tillstånd.

Bakgrund: Behandlingen av Mediala collateral ligament (MCL) skador är debatterad. En skada på MCL kan leda till sämre medial stabilitet och nedsatt aktivitetsförmåga. Målet med den konservativa behandlingsformen är att minska svullnad och smärta för att på så vis få tillbaka full rörlighet och stabilitet. Behandlingen innebär ofta någon form av öppen eller låst ortos tillsammans med ett rehabiliteringsprogram. Syftet: Syftet med studien är att utifrån litteraturen analysera studiernas bevisvärde och beskriva konservativa behandlingsmetoder för MCL, med öppna och låsta ortoser tillsammans med träning.