Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Uppsatsen behandlar malariaproblematiken i Tanzania. Den syftar främst till att kartlägga de insatser som gjorts för att förhindra framfarten av malariarelaterad mortalitet hos barn under 5 år. Vitala aspekter i kampen mot sjukdomen är en effektiv distribution av myggnät behandlande med insektsdödande gifter till gravida kvinnor och spädbarn vilka löper störst risk att drabbas av sjukdomen på grund av nedsatt immunförsvar.De ekonomiska implikationerna av malaria är dramatiska och drabbar det enskilda hushållet hårt, framförallt genom dess dramatiska reducerande av individens humankapital.I Tanzania kom dylika insatser i gång ordentligt först i början av 2000-talet. Brist finansiering för malariakontrollprogram tillsammans med utbildnings och informationsrelaterade implenteringsproblem har lett till att man ännu inte kunnat skönja några direkta positiva resultat i termer av sjunkande mortalitets siffror.En kontinuerlig ökning av likvida medel, dramatiska ökningar av förekomst av nät i Tanzaniska hem samt en bättre generell kännedom om sjukdomen och vad man som hushåll kan göra för att minimera riskerna har lett till förhoppningar om att resultat snart kommer tydliggöras. Från regeringshåll har en effektivare hälsorelaterad policyutformning tillsammans med tydliga strategiprogram för kontrollerandet av sjukdomen, speciellt i avseende på effektivt utnyttjande av biståndsmedel, ytterligare bidragit till att malariaproblematiken i landet verkar vara på väg att stagnera och avta..

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Inledning: I Sverige krävs att läkare bedömer samband mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga för rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. I många länder avgörs arbetsförmåga av försäkringstjänstemän genom bedömningsinstrument. Arbetsförmågebedömningar vid komplicerade och långvariga sjukfall sker ofta inom företagshälsovård genom multiprofessionella team enligt en biopsykosocial modell.Syfte: Att utvärdera våra egna teamutredningar efter två år för att se om och hur vi lyckades förutsäga arbetsförmåga hos långtidssjukskrivna. Syftet var också att dra lärdomar inför framtida bedömningar. Undersökt grupp, metod: 42 individer, elva män och 31 kvinnor som under våren och sommaren 2007 deltog i kombinerade försäkringsmedicinska- och arbetslivsinriktade utredningar följdes med en enkät två år senare.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Holmsunds sågverk, SCA. Syftet är att beskriva kvalitén hos talltimmer från förstagallringar som kommer att göras på SCAs eget skogsinne-hav de kommande 10 åren. Studien grundar sig på 334 stockar från 22 olika bestånd i Västerbotten. Urvalet av träd och sedermera stockar kan likställas med tvåstegssampling, först ett PPS-urval av bestånd och sedan ytterligare ett PPS-urval med relaskop. Samtliga stockar bedömdes i VMFs sågtimmerklasser av virkesmätare före provsågning, alla fel noterades.

Stretching används dagligen efter fysisk aktivitet av allt från motionärer till elitidrottare i syfte att öka muskellängden eller minska träningsvärk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom stretching förlängas upp till 130 % av sin ?normala? längd i viloläge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som händer med muskeln vid stretching, både sensoriska och mekaniska teorier där man tror att det sker en förändring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning är gjord inom området, men huruvida muskeln förlängs eller ej framgår inte i litteraturen, samt vilka stretchingen faktiska effekter är.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.