Reumatoid Artrit är en kronisk systemsjukdom som bland annat drabbar leder, skelett och muskler. Kännetecknande symptom innefattar svullnad och värk i mindre leder på grund av en nedbrytning av ledernas brosk och omgivande vävnader. Händerna är bland de första drabbade kroppsdelarna, med nedsatt funktion och försämrad livskvalitet hos patienten som följd. Väldigt få alternativ är tillgängliga idag för att bedöma resultatet av en behandling. Dessutom, trots att sjukdomens påverkan på lederna är väldokumenterad finns det begränsade vetenskapliga data angående musklernas tillstånd.

Bakgrund: Behandlingen av Mediala collateral ligament (MCL) skador är debatterad. En skada på MCL kan leda till sämre medial stabilitet och nedsatt aktivitetsförmåga. Målet med den konservativa behandlingsformen är att minska svullnad och smärta för att på så vis få tillbaka full rörlighet och stabilitet. Behandlingen innebär ofta någon form av öppen eller låst ortos tillsammans med ett rehabiliteringsprogram. Syftet: Syftet med studien är att utifrån litteraturen analysera studiernas bevisvärde och beskriva konservativa behandlingsmetoder för MCL, med öppna och låsta ortoser tillsammans med träning.

Användare som har olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmåga, har idag möjlighet att få stor hjälp i sin vardag utav tekniska hjälpmedel. Dessa hjälpmedel har oftast en standardiserad design och det finns få lösningar som gör att användarna kan anpassa hjälpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket är speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera användarnas behov, när användarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkäter, vilket inte är enkelt om kommunikationen mellan designer och användare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frågan som har väglett arbetet är hur designers kan använda och anpassa användarorienterade metoder så att de kan samla in information från användare även i fall då användarna har funktionsnedsättningar?Syftet med projektet var därför att undersöka hur användarorienterade metoder kan stödja designprocessen så att funktionsnedsättningar inte utgör ett hinder för insamling av information från användare.

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensår har en tydlig påverkan på patientens livskvalitet på grund av smärta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvården och leder till stort vårdbehov. Under många år har kompressionsbehandling varit det sätt man vanligast behandlat venösa bensår. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensår.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Uppsatsen behandlar malariaproblematiken i Tanzania. Den syftar främst till att kartlägga de insatser som gjorts för att förhindra framfarten av malariarelaterad mortalitet hos barn under 5 år. Vitala aspekter i kampen mot sjukdomen är en effektiv distribution av myggnät behandlande med insektsdödande gifter till gravida kvinnor och spädbarn vilka löper störst risk att drabbas av sjukdomen på grund av nedsatt immunförsvar.De ekonomiska implikationerna av malaria är dramatiska och drabbar det enskilda hushållet hårt, framförallt genom dess dramatiska reducerande av individens humankapital.I Tanzania kom dylika insatser i gång ordentligt först i början av 2000-talet. Brist finansiering för malariakontrollprogram tillsammans med utbildnings och informationsrelaterade implenteringsproblem har lett till att man ännu inte kunnat skönja några direkta positiva resultat i termer av sjunkande mortalitets siffror.En kontinuerlig ökning av likvida medel, dramatiska ökningar av förekomst av nät i Tanzaniska hem samt en bättre generell kännedom om sjukdomen och vad man som hushåll kan göra för att minimera riskerna har lett till förhoppningar om att resultat snart kommer tydliggöras. Från regeringshåll har en effektivare hälsorelaterad policyutformning tillsammans med tydliga strategiprogram för kontrollerandet av sjukdomen, speciellt i avseende på effektivt utnyttjande av biståndsmedel, ytterligare bidragit till att malariaproblematiken i landet verkar vara på väg att stagnera och avta..

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Inledning: I Sverige krävs att läkare bedömer samband mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga för rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. I många länder avgörs arbetsförmåga av försäkringstjänstemän genom bedömningsinstrument. Arbetsförmågebedömningar vid komplicerade och långvariga sjukfall sker ofta inom företagshälsovård genom multiprofessionella team enligt en biopsykosocial modell.Syfte: Att utvärdera våra egna teamutredningar efter två år för att se om och hur vi lyckades förutsäga arbetsförmåga hos långtidssjukskrivna. Syftet var också att dra lärdomar inför framtida bedömningar. Undersökt grupp, metod: 42 individer, elva män och 31 kvinnor som under våren och sommaren 2007 deltog i kombinerade försäkringsmedicinska- och arbetslivsinriktade utredningar följdes med en enkät två år senare.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie.